I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

FrÄn att ha varit ett land med relativt homogen befolkning Àr Sverige idag ett mÄngkulturellt samhÀlle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjÀnster ska kunna tillgodose det allt mer mÄngkulturella samhÀllet och dess kommuninvÄnare Àr ett hett debattÀmne. Inom ordinÀrt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjÀnstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vÄrd som brukarna Àr berÀttigade. I samband med arbetet mot etnisk mÄngfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkÀnner och vÀrderar varje mÀnniskas speciella egenskaper. Syfte med vÄr undersökning Àr att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mÄngfald i medarbetarfrÄgor och deras syn pÄ hur organisationen hanterar och vÀrderar kulturkompetens och etnisk mÄngfald inom ordinÀrt boende i den kommunala Àldreomsorgen.

Varje Ă„r Ă€r 47 000 barn med om att deras förĂ€ldrar separerar. I de flesta fall kan frĂ„gor om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge lösas utan en vĂ„rdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremĂ„l för utredningar och domslut som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Svensk lagstiftnings utgĂ„ngspunkt Ă€r att barnets bĂ€sta ska vara avgörande i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Även barnkonventionen Ă€r tydlig med detta och betonar ocksĂ„ vikten av att utreda barnets vilja och lĂ„ta det vĂ€ga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad rĂ€ttsreglerna i förĂ€ldrabalkens sjĂ€tte kapitel sĂ€ger om barnets bĂ€sta och barnets vilja vid tvistefrĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge samt att studera hur dessa rĂ€ttsregler anvĂ€nds i praktiken, det vill sĂ€ga hur domstolar förstĂ„r och dömer utefter rĂ€ttsreglerna.METOD: Uppsatsen anvĂ€nder juridisk metod, vilket innebĂ€r att man tittar pĂ„ rĂ€ttsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstĂ„ regeln och konsekvenserna av att anvĂ€nda den regeln i det sĂ€rskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gĂ€llande rĂ€ttsregler och studerar sedan 22 domar frĂ„n tingsrĂ€tten för att klargöra hur gĂ€llande rĂ€ttsregler fĂ„r praktisk tillĂ€mpning.TEORI: UtifrĂ„n uppsatsens juridiska metod anvĂ€nds rĂ€ttregler som teoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning Àr att blandat boende leder till bÀttre integration.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssÀtt fungerar pÄ ett boende för yngre demenssjuka i GÀvle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre mÀnniskor med demenssjukdom i dag Är 2009 Àr en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frÄgestÀllningar som styrt denna studie Àr hur man arbetar med kontaktmannaskap pÄ ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion pÄverkas genom att anvÀnda detta arbetssÀtt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig pÄ enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar pÄ ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor Àr utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor pÄ det sÀrskilda boendet. Fokus i denna undersökning Àr interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mÄngfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke pÄ det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

I detta examensarbete försökte vi med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, en enkÀt och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas anvÀndning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar pÄ sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta Àmne jÀmfördes med resultaten frÄn vÄra undersökningar med förhoppningen pÄ att kunna fÄ ett tillfredstÀllande resultat. VÄra resultat pekar pÄ ett antal faktorer som gör att man vÀljer att spela pÄ sin mobila enhet. Exempel pÄ dessa faktorer Àr enkelheten att sÀtta igÄng och spela samt avsluta nÀr och var som helst, för avslappning, för att det Àr socialt eller som ett rent tidsfördriv.

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Uppsatsen Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med Àldre personer som nyligen flyttat till ett sÀrskilt boende. FrÄgorna Àr utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den Àldre levt, frÄn barndom till Älderdom. Fokusgruppsintervjun Àr gjord med anhöriga till Àldre bosatta pÄ sÀrskilt boende. Denna anvÀnds som ett komplement till intervjuerna med de Àldre.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhÀlle dÀr det blir allt svÄrare för marknadskommunikatörer att nÄ ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhÀlle har utvecklat en reklambarriÀr som gör att vi inte lÀngre uppmÀrksammar reklam sÄ som vi gjorde för ett antal Är sedan. Okonventionella förhÄllningssÀtt Àr ibland lösningen för att nÄ ut och förbi reklambarriÀren hos konsumenter som tröttnat pÄ traditionell reklam. I takt med att medielandskapet stÀndigt utvecklas blir konsumenten svÄrare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ut.Olika faktorer som mÄlgrupp, trender, kunder och varumÀrkesassociationen spelar roll dÄ en kampanj ska formas.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.