Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är att få syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet på fritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så stor plats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det Kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag..

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det Kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Rapporten behandlar arbetet med att göra arbetsmiljön vid en aluminiumpress säkrare. Idag sågas mindre bitar nypressad aluminiumprofil på ett sådant sätt att operatören bland annat exponeras för mycket heta spånor.Genom systematisk konstruktionsmetodik genererades ett antal koncept, dessa utvärderades och en detaljkonstruktion av två koncept genomfördes. Det ena av dessa två innebär att stänga av kylluften underifrån under sågningen medan det andra innebär en mekaniserad lösning med en låda på en vagn, vilken gör en operatörs närvaro onödig.Arbetet bedrevs på Sapa Profiler AB i Finspång och gav insikter i hur konstruktionsarbete på ett tillverkande företag kan gå till. Arbetet var mycket fritt och stort rum har lämnats för Kreativa och nyskapande lösningar..

Syftet med arbetet är att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur använder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever får möta matematik på många olika sätt genom att bygga med lego. De får möjlighet att lära sig lägesord, mängd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation är kommutativ. Elever får även möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara Kreativa, skapa bilder av tal, träna minnet och att koncentrera sig..

Introduktion till artikelserien:Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, men håller det här på att förändras? Förr räknades en fastighet ge vinst på 50, eller kanske 100, års sikt ? i dag är byggbranschen otåligare. Allt mer byggs för att krängas direkt, och det påverkar arkitektgebitet. Byggherrarna har börjat inkräkta i den Kreativa processen, med efterfrågan på att bygga ekonomiskt, sälja snabbt och tjäna mycket. Samtidigt ropar man från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.

   Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.   Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den Kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt..

Det här är en text som är ett resultat av vårt examensarbete vi genomfört under den sjätte och sista terminen på scenproduktionsutbildningen på Malmö högskola. Texten och examensarbetet utgår ifrån frågeställningar som vi arbetat med under terminen i samband med att vi ljussatt två teaterföreställningar som satts upp av Teaterhögskolan i Malmös examinerande masterelever. Vi tar upp frågor och tankar om ljuset, scenrummet och ljussättarens roll i det Kreativa teamet. Syftet med detta arbete har varit att utforska hur vi kan ta hjälp av ljus och ljusdesign i skapandet av scenrummet. Hur vi definierar de rum vi arbetat i och hur det är att vara en del en produktion.

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och Kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används.Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt.En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt Kreativa arbetsprocesser..

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns Kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för Kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis..