Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar användas för att beskriva.

Den här uppsatsen är en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anläggs på spelet och dess användare är ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras även teorier om det medialiserade samhällets inverkan på individ och sociala rum. Kunskap om fältet har genererats främst genom ostrukturerade intervjuer med användare, samt genom en kulturanalys av verket.

Länge har utvecklare kämpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, särskilja och sprida sina applikationer och tjänster i konkurrensen av ett ständigt växande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbättrade prestationer bland användarna är gamification. Detta innebär processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmåga och på så sätt möjliggöra för motivation att uppstå inom användaren. Lyckade exempel på gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter både vad gäller användarlojalitet och popularitet vilket får många att fundera på nya användningsområden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frågor kring hur gamification kan användas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos användarna i ett av dessa nya områden, försäljning.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att använda en resonerande problemlösningsmetodik kan påverka elevers lärande och intresse. Den innefattar också en studie om hur elever resonerar då man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om bråktal. Detta undersöks genom att jag har sammanställt en lektionsserie där elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mäta huruvida frågeställningen kan besvaras har jag använt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkäter och intervjuer med både elever och lärare. En tendens jag sett i materialet är att klassrumsatmosfären påverkar elevers inställning till den resonerande metodiken både utifrån ett lärande- och intresseperspektiv.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people?s views and experiences.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Studien är gjord för att undersöka vad lärare som arbetar åldersindelat respektive åldersblandat anser vara fördelar och nackdelar socialt och kunskapsmässigt med sin klasstyp. Vi ville också se vilka skillnader som fanns i lärarnas svar. I teoridelen tas olika forskares syn på åldersblandade klasser upp. I den empiriska delen finns resultatet från de enkätundersökningar som gjorts av 102 lärare. Lärarna var jämnt representerade från åldersindelade- respektive åldersblandade klasser.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

BAKGRUND: Miljön på förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lärande. Barns lärande påverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förväntas av barnen och vad som förväntas ske i rummet. SYFTE: Syftet är att undersöka exempel på hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lärare berättar att miljön har för barns lärande. METOD: Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrån.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra.