Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor ? barn som en förutsättning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra människor blir. Samspelet mellan föräldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsättning för att de dagliga separationerna men även de mer beständiga skall fungera förhållandevis smärtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar på vattnet som påverkar andra delar av barnets liv och närmiljö.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer beständiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning där vi har använt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar på förskola för att få fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgår att merparten av våra respondenter lägger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och föräldrar.

Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken utsträckning teori om varumärkesbyggande inom modebranschen är applicerbar på varumärkesbyggandet av småskaliga modedesigners och vilken betydelse omgivningen verkar ha. En fallstudie utfördes baserad på intervjuer med tre modedesigners inom DesignLabland, ett designnätverk i Norrbotten. Studien visade att småskaliga modedesigners till en viss del använder sig av samma verktyg och tankesätt som återfinns i teorin, men att det på grund av verksamheternas skillnad i storlek och budget sker i mindre skala. Småskaliga modedesigners använder sig själva och sina personligheter i byggandet av sina varumärken. Vidare visade studien att småskaliga modedesigners samarbetar i strategiska allianser med personer inom andra kreativa näringar för att skapa varumärkeskoncept..

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

I dag erbjuds självscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. Tjänsten tillåter kunderna att på ett smidigt sätt nyttja en mobil scannerenhet för att själva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bärkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mängder livsmedel och tar hjälp av en kundvagn med monterad avlastningshållare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mängd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte är i behov av en stor kundvagn återfinns stora brister i systemet.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter..

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur några förskolechefer/rektorer respektive förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, syfte och arbetsmetoder, samt att därtill jämföra vilka teman som framkommit bland dessa båda yrkesgrupper. Detta mot bakgrund av att strävansmålen avseende naturvetenskap i förskolans läroplan har förtydligats i den reviderade Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) liksom förskolechefens och förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten. Den yrkesmässiga relevansen med studien är att den förhoppningsvis ska kunna utgöra en utgångspunkt och kunskapskälla för vidare diskussion i förskolans verksamhet kring de förtydligade målen för naturvetenskap. Undersökningen bygger på en intervjustudie om fem respondenter per yrkeskategori. Resultatet visar att uppkomna teman ur respondenternas resonemang avseende innehåll, syfte och arbetssätt vid naturvetenskaplig verksamhet i förskolan på ett teoretiskt plan redan visar hög samstämmighet med förskolans reviderade styrdokument.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare.