Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram badrumsinteriör för företaget Space Interiör innehållande kommod, spegelskåp och högskåp eller motsvarande. Bakgrunden till projektet har varit att uppdragsgivaren önskat att utveckla sitt sortiment för badrumsinredning. Målgruppen för projektet var enligt angivelse personer under 35 år boendes på en yta mindre än 50 m2. Nyckelorden från företaget var smart förvaring samt innovation.Den teori som behandlats i projektet rör sådan som varit relevant för utvecklingsarbetet så som ergonomi, material och dess underhåll, standarder samt det som påverkar det estetiska uttrycket. Arbetet har varit målstyrt och har därför utförts enligt en stage-gate-modell som lämpar sig för denna typ av projekt.

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell.

Det allt större intresset för städers identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhällets strukturer där en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillväxt. För att säkerställa lokal tillväxt har konkurrensen mellan städer ökat vilket således har inneburit ett allt större intresse för städers identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumärkesstrategier och tydliga styr- och måldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön är en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och därför har många städer utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, såsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussättning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning är av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och därmed även staden i sin helhet.

Syfte och ForskningsfrågorSyftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som påverkar detta, samt hur manageryrket har påverkats av den förändring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nå upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrågor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad påverkar detta?Hur påverkar nya förutsättningar managerns roll och relation till artister?MetodVår forskning har haft en induktiv ansats då vi ville utgå ifrån empirin och låta de intervjuades berättelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod då vi ville få en bild av hur våra intervjupersoner själva upplevde sina roller och relationer. Vår empiriska studie består av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se väldigt olika ut från fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affärsmässiga delarna av artistskapet.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

Designsonder är en så kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som låter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel på vanliga övningar är att skriva en dagbok om användandet av artefakten som studeras samt att genom en engångskamera låta deltagaren dokumentera sitt användande.Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar på den aktuella målgruppen: studenter som använder Key-husets entrémiljö på Linköpings universitet. Rapporten belyser därmed problematiken med att ta steget från de tidiga faserna i designprocessen, där fokus ligger på att förstå användarna av artefakten som ska designas, till själva designandet av artefakten.

Den största delen av forskningen inom projekthantering är koncentrerad till stora företag och projekt, däremot finns det mindre forskning utförd på små företag. I denna uppsats har vi studerat projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrå med 17 anställda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus på dess tidsplanering och budgethantering utifrån följande problemställning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering på ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte är att skapa förståelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus på projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka på vilka sätt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod där förståelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Examensarbetet har utförts på Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvästlig riktning från Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en väggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen är nyskapande och innehåller innovativ teknik. Möjligheten att använda dioder som ljuskälla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och målgruppen för försäljningen, arkitekter.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.