Bakgrunden till detta kandidatarbete är att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrågan om att få hjälp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. Målet med detta arbete blev således att hitta en gestaltning som både fungerar på denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård.

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och därmed stora naturvärden.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med vårt examensarbete var att utforska lärare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd. Fallstudien genomfördes på tre skolor i Skellefteå kommun och vi använde oss av kvalitativa forskningsmetoder där fyra lärare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lärares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd är varierande. Lärarnas egen inställning till ämnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssätt. Samtliga lärare framhöll att praktisk matematik är viktigt.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a.