Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden.Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

Parenting and parental leave in a career context is a highly topical subject in which discussions about gender equality and corporate discrimination against parents occur daily. Media has recently raised the theory of parenting and parental leave as having positive impacts on personal development, such as creativity enhancement, which may promote the individual's work performance. Despite the subject's significant value for society and organizations, no scientific research is to be found. This paper examines how an individual's creativity at work is affected when becoming a parent and if parental leave has any contributory effect. Furthermore, the paper identifies and scrutinizes four creativity theories that may help explain these changes in creativity.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum.

Konkurrensen på dagens marknad ser i dag annorlunda ut än vad den gjorde förr. Vi har fått fler och rörligare kunder och vi har fått in fler och större aktörer på marknaden. Dessa faktorer påverkar i dag handeln för småföretagare på den lokala marknaden. Att i dag kunna hävda sig på marknaden är svårt för små företag då de ofta inte har tillräckligt med resurser såsom pengar och kunskap om hur man når konsumenterna. Detta gör att de ofta blir lidande till fördel för de stora företagen på marknaden.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

?Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie är den låga följsamhet som återfinns hos diabetespatienter både i Sverige och på andra ställen i världen, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mäter sin blodglukos regelbundet. Flera studier på ännet har kommit fram till att det krävs framförallt bättre anpassning till individuella behov när det gäller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt på metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgång av ämnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat på A IC värden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbättra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhållanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sämre resultat än för platsen ordinarie diabetesvård och de flesta gav ett bättre resultat. Alla rapporter som hittades gällde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.