Vår två delade problem frågeställning lyder som följer:Synliggör processen som vi beskriver med hjälp av teatermetaforen vilka aspekter som är bidragande till en kreativ process som leder till lärande?Kan vi följaktligen använda oss av den kreativa processen för att ge normativa bud på en förståelseform för organisationsbeteende? Vilken syftar till att lyfta fram vad som krävs av företagsledare och medarbetare för att åstadkomma det som inom teatern kallas för ? en föreställning. Vårt syfte med uppsatsen är även det tvådelat:Dels vill vi bidraga till den akademiska forskningens mångfald med en ny teatermetafor. Dels vill vi med hjälp teatermetaforen pragmatiskt belysa hur användning av en kreativ process kan åstadkomma både lärande och resultat. Vi har använt oss av en autoetnografisk studie, baserad på Josés erfarenheter från sitt arbete med olika teateruppsättningar.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.Umeå is displayed as an expanding city.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar.

Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strävar efter att hitta nya arbetssätt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie är att undersöka hur en förskola genomförde en förändringsprocess kring sin innemiljö, det vill säga rum, möblering och material.

Under ungefär en tioårsperiod, från den senare hälften av 1960-talet till den senare hälften av 1970-talet, producerade Hollywood filmer som inte bara tilltalade kritiker, utan även publiken. Dessa filmer var kreativa såväl produktionsmässigt som narrativt, och bröt ofta mot gamla traditioner samtidigt som man byggde vidare på formler för berättande som grundats under studioeran.Frågeställningarna var dessa: Vilka händelser skiljer den här perioden från andra perioder i filmhistorien? Hur skedde förändringarna på olika plan? Och hur såg skildringen av kvinnor på film ut, jämfört med tidigare? För att söka svar användes olika böcker inom såväl filmhistoria som genusstudier, samt läste texter som hittades på internet. Dessutom gjordes en närstudie av tre filmer från denna period, ur ett genusperspektiv:Bonnie and Clyde, Cabaret, och Annie Hall. Dessa år var även mycket händelserika i samhället i stort, och de olika händelserna färgade av sig i filmproduktionen på två olika sätt.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

SammanfattningSister Kenny Rehabilitation Institute i Minneapolis är en sjukhusinstitution, känd för sin innovativa rehabiliteringsteknik och sjukhusutrustning sedan långt tillbaka i tiden.Projektet för det här examensarbetet utfördes inom Sister Kenny Research Center, forskningscentret för institutet. Det som öppnade upp för projektet var en vilja att göra en ny, radikal innovation inom området dynamiska ortoser. Fokuset låg på människor som drabbats av stroke, och därför fått en halvsidesförlamning i ena handen.Lösningar med drag-system för att räta ut handens fingrar kunde hittas i befintliga ortoser för denna grupp människor. I likhet med de dragsystem som tillämpas i annan utrustning inom sjukhusmiljön var dessa generellt klumpiga och inte särskilt funktionella.Målet blev därför att skapa en bättre ortos som kunde möjliggöra en längre användningstid, och ett användande i miljöer utanför sjukhuset.Ett kliniskt innovationsteam skapades, för att ta fram nya koncept, och för att garantera att både användarens och konsumentens röst blev hörd mitt i innovationsprocessen.Bakgrundsstudier, observationer och intervjuer utfördes för att reda ut var de verkliga problemen låg, och för att separera det nya konceptet från existerande.Genom användandet av diverse kreativa verktyg tog teamet fram fem koncept. På ett av dessa utvecklade de finger-element, transmission och reglage-delar, som skulle utgöra en mer skonsam och användarvänlig ortos.Resultatet av projektet blev en ?sen-härmande? ortos gjord av resårband, knutna till olika delar av fingret.

Det här examensarbetet på D-nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Ergotopia är ett nystartat företag vars ambition är att marknadsföra och sälja produkter av ergonomisk fördelaktig karaktär. Pilotprojektet, Komfort, är en ny typ av bäddprodukt som tagits fram i samarbete med Borås Textilhögskola. Komfort är utformad som en praktisk rulle och inkluderar bäddmadrass, underlakan, täcke och påslakan som enkelt kan rullas ut på sängmadrassen. Alla dessa delar har kombinerats ihop till två enheter, den ena fungerar som bäddlakan och den andra som täcke. Detta koncept har stora ergonomiska fördelar mot konventionellt bäddande.

Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006.

Detta examensarbete har utförts med Elof AB som uppdragsgivare. Elof AB är ett företag som tillverkar lyftanordningar för att lyfta tunga gods inomhus. Dessa tillverkas i mycket små serier och är ofta kundanpassande med olika tillval. Uppdraget bestod av att omkonstruera den befintliga drivenheten D300. Huvudmålet var att förändra dagens förarplats genom att förbättra sikten, ergonomin, göra den mera lättillgänglig samt analysera problem som kan finnas med dagens förarplats och åtgärda dessa.För att få en djupare inblick och förståelse i problemet genomfördes ett antal olika analyser vilka mynnade ut i en kravspecifikation som Elof godkände.

Syftet med studien är att studera hur ett kvalitativt turistiskt boende kan utformas utifrån ett upplevelseperspektiv. För att besvara studiens frågeställningar valde jag att utföra en kvalitativ undersökning i form av fem djupintervjuer. Tre av intervjuobjekten representerar turism och besöksnäringen i Sverige på tre olika nivåer - nationell, regional samt lokal. Detta för att få en bild av Sverige som destination samt en inblick i vad som händer på marknaden. De två övriga representerar hotellnäringen inom Swedish Lapland.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg.

Skolan har gått ifrån katederundervisning, till att få eleverna mer aktiva i sitt lärande. Alla elever är mer eller mindre tvungna att gå på gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik på ett praktiskt program och jag ser elever som är omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och att vi samarbetar för att eleverna ska nå målen. Det ska vara som en dans, både roligt och inspirerande.Tango är ett kroppsspråk.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går.