Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari.Handledare: Krister JönssonExaminator: Frederic BillTitel: Sinnesmarknadsföring ? butikers chans att skapa en upplevelse.Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse?Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö.Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts.Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Abstrakt Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödåtgärder med avseende på inlärningsstilar, minnesträning och studieteknik ?Nästan allt man gör är ju studieteknik? Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.?Almost everything we do is study-techniques? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande studie är att undersöka vilka kompensatoriska hjälpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i årskurserna F-9. De kompensatoriska stödåtgärder vi vill undersöka är de som är inriktade på inlärningsstil, minnesträning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjälpmedel och metoder som finns för att underlätta skoltiden för elever i svårigheter av olika slag. Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan två personer, respondenten och intervjuaren. Studiens resultat visar att många specialpedagoger är väldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbättra elevernas studieteknik och minne.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen.

ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Bakgrund och problemdiskussion: Belöningssystem har kommit att införas i allt flerorganisationer och syftar till att styra medarbetarna att arbeta i linje med företagetsövergripande mål. För många anställda utgör belöningar en viktig motivationsfaktor, men föratt ett belöningssystem ska vara motiverande och hjälpa till att styra verksamheten mot sinamål, krävs ett väl utformat sådant. Ett felaktigt utformat belöningssystem kan leda till direktmotsatta effekter än vad verksamheten åsyftar åstadkomma. Det är idag vanligtförekommande att bonuslöner inte sporrar rätt beteende, det vill säga inte motiverarmedarbetare att arbeta i linje med företagets övergripande mål. Det finns alltså svårigheter attkombinera kortsiktiga mål, såsom försäljning, med mer långsiktiga mål.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Do new, attractive neighborhoods meet the requirements of being socially sustainable? This essay is based on the potential conflicts between the pursuit of social sustainability, while the theory of the creative class influence city planning. Social sustainability is difficult to measure, but implies broadly that everyone should have equal rights and opportunities. A city or region that aims to attract a certain type of people by providing what they ask for, might pay less attention and spend less resources on the rest of the population. Socially sustainable - for whom? The new district Hyllie in southern Malmö stands in focus, and the paper seeks to identify how different operators in Malmö defines the concept of social sustainability, how it is implemented in the design of Hyllie, and if any potential conflicts may arise.Interviews with the following informants; representants from the Office for City Planning in Malmö, the nonprofit organization Sustainable Development Skåne, the Commission for a Socially Sustainable Malmö and the company Skanska Öresund have constituted the main methodology, among with reading and analyzing existing documents and policies relating to the development of Hyllie.

Syfte: Vad upplever lärare som arbetar med elever med autism och utvecklingsstörning,ger dem arbetstillfredsställelse?Teori: Furnham (2005), Kaufmann och Kaufmann (2005) beskriver arbetstillfredsställelsesom ett komplext begrepp. Åteg, Hedlund och Pontén (2004) menaratt man måste använda sig av fler modeller när man försöker förstå fenomenet.Fler av modellerna som använts i undersökningen har gemensamt attman anser stöd och bekräftelse från kollegor som viktiga faktorer för upplevelsenav arbetstillfredsställelse. Ytterligare en faktor är möjlighet att utvecklasinom yrket. Lendahls och Runesson (1996) har i ett arbeteundersökt om det finns gemensamma moment i undervisningen som gör attlärare lär sig av den och utvecklas i sitt arbete.