Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar någon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrån när han eller hon väljer ut frågor att ställa till en arbetssökande. Den grundläggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frågor man väljer att ställa om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jämfört med en som betonar rättvisa. Hypotesen testades på 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. Formuläret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rättvisebetingelserna (p=.049) såväl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefensfärdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät därmedarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. Enmedarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämstaenheterna från en medarbetarenkät i ett landsting.

   Karlstads kommun har en målsättning om att kommunen år 2020 skall vara 100 000 invånare till antalet. För att detta mål skall nås inom en rimlig tid så har kommunen tre hållbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande åren. De tre hållbarhetsstrategierna är folkhälsostrategin, tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.   Den här uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillväxtstrategi och hur bra den och dess mål och delmål passar in på ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och på ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillväxt..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Det här är en text som är ett resultat av vårt examensarbete vi genomfört under den sjätte och sista terminen på scenproduktionsutbildningen på Malmö högskola. Texten och examensarbetet utgår ifrån frågeställningar som vi arbetat med under terminen i samband med att vi ljussatt två teaterföreställningar som satts upp av Teaterhögskolan i Malmös examinerande masterelever. Vi tar upp frågor och tankar om ljuset, scenrummet och ljussättarens roll i det kreativa teamet. Syftet med detta arbete har varit att utforska hur vi kan ta hjälp av ljus och ljusdesign i skapandet av scenrummet. Hur vi definierar de rum vi arbetat i och hur det är att vara en del en produktion.

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen är befogade då företaget går dåligt om man istället för att belöna ledningen kunnat behålla fler anställda. Debatterna har fokuserat på personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna är till för att medföra i organisationen. Detta är bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan påverka övriga medarbetare i organisationen. Vår problemformulering är följande; hur påverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats är att vi vill se vilket sambandet är mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur företagsledningens belöningar påverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används.Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt.En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser..

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis..