Frisörprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundläggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre år på gymnasiet ska eleverna anställas som trainees på en frisörsalong för att så småningom kunna göra sitt gesällprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och är ovilliga till att anställa dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer av åtta frisörer som äger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anställa frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från frisörprogrammet är svåra att anställa, bl.a.

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet på Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna användas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag på hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka på ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrättas vid dåvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och är i dagsläget inrättad under Rikskriminalpolisen.

I dagens samhälle sker det frekvent förändringar i de flesta branscher. Organisationerna måste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förändring för att undvika behovet av större förändringar som är riskfyllda och kostsamma. I samband med förändringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter när förändringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar på övergripande beslut är det upp till cheferna på lägre position att operationalisera toppledningens beslut.Syftet med studien var att undersöka hur chefer på lägre position i en organisation agerar när mindre interna förändringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Syftet med det här arbetet är att försöka skapa processer och objekt sprungna ur humanistiska värderingar. Detta arbete kan vara ett sätt för mig att arbeta i framtiden, samt bli en del av designvärldens krav på goda processer och produkter.Jag har tagit fram ett humanistiskt designmanifest som jag förhåller mig till i arbetet och som jag gör kloka val utifrån. Jag har även tagit fram denna bok om min process som visar mina ideal och humana produkter. Boken, manifestet och produkterna bildar en helhet som förhoppningsvis gör arbetet viktigare i ett större filosofiskt sammanhang. Jag har skapat en bok, ett skåp, tre stolar, fyra lampor och ett skrivbord.Kopplingen är viktig mellan mina värderingar och produkter/boken/tankarna. Allt hör ihop. Jag har försökt nå ?alltet?.Jag har försökt finna vägledning av de humanistiska värderingarna genom den kreativa processen och detta är för mig ett filosofiskt ställningstagande.För att styrka arbetets process har jag försökt svara på olika filosofiska val, val om material, val om kulturhistoriska värden och val i livet man har som medmänniska.Detta arbetet är en humanistiskt filosofi om designprojekt..

I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap.Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång.Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

I dagens samhälle är konsumenten en underlägsen part, detta då näringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som är det största problemet, i det flesta fall, är avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rättigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har därför för avsikt att utreda vad som gäller för konsumenten när ett köp inte blivit som denne tänk sig, samt att se på säljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har även undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att få hjälp och råd i dessa situationer. För att ta reda på detta har en rättsdogmatisk metod använts, vidare har även Allmänna Reklamationsnämndens beslut studerats i brist på rättsfall från domstolar.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.