Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjälp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ..

Det finns ett behov av personer som klarar av att generera en mängd fräscha, slitstarka och kreativa idéer under press. Denna undersökning omfattar hur mångsidiga Art directors kan arbeta för att framställa och producera material som håller hög standard. Fyra Art directors har intervjuats och givit sin åsikt i ämnet. Utifrån resultaten av intervjuerna och en mängd kreativa tekniker har vi utfört en grundläggande idéprocess. Resultatet av denna process är en konstutställning där vi har skapat ett koncept med fokus på miljö och framtid. - There is a need for people who can generate a large amount of fresh, durable and creative idéas under pressure. This investigation concerns how versatile Art directors work to manufacture and produce material of high standards. Four Art directors have been interviewed and given us their opinion on the subject.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet.

 Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken mån algebraiska aktiviteter förekommer på Samhällsprogrammet på ett gymnasium. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklärare som undervisar i matematik B på Samhällsprogrammet. En textanalys av lärobok och lärarhandledning, som används på det aktuella programmet, har också gjorts med avseende på algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det på den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild räkning i läroboken. Resultatet visar också att de aktiviteter som är mest förekommande är av karaktären transformerande.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrån ett barns perspektiv i syfte att skapa förståelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie på två förskolor runt om i Piteå kommun. Undersökningen gick ut på att barnen på förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slänger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och därefter fotografera av sitt konstverk och berätta vad det föreställde och hur de kommit på sin idé.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

?Hur upplevelseproduktion kan användas som ett metodologiskt hjälpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets väggar? är en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination på institutionen för Musik och Media vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte är att ge en bred överblick av förutsättningarna för kreativitet. Jag kommer också studera vilka metodologiska tillvägagångssätt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omställningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de eftersträva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag är mer beroende avsina kreativa förmågor än sina materiella tillgångar. För att utveckla individens kreativitetkrävs stimulering av expertis, kreativ förmåga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda på hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnå en ihållande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrågor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkät och gruppintervju.