Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga varför och på vilket sätt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill även undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. Frågeställningar härledda utifrån den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

I dagens snabbt föränderliga samhälle är coaching ett begrepp, som blir allt vanligare både i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching är en kreativ process som hjälper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nå önskade mål. Syftet med denna studie var att få en förståelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de två ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk.

This study investigates whether creative online product exposure within the clothing industry has a positive effect on the behaviour and attitude of today's consumers. Product exposure is the most important stimulus in the online marketing universe, yet few studies exist on this topic. Thus, this study pioneers in this specific research field. Through empirical analysis this study reveals that product exposure has a significant and direct effect on the perceived corporate ability and consumer involvement. Moreover creative product exposure indirectly increases the perceived product quality, intention to buy and the overall attitude towards the brand.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter ha?llbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av ha?llbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i två olika branscher redovisar sin personal i förhållande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lämnas. Metod: Vårt syfte besvaras genom en studie av 65 årsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De båda branscherna har valts utifrån kriteriet att en bransch skulle innehålla tjänsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrån en uppställd checklista med parametrar dels från lag och rekommendationer och dels från teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio årsredovisningar.