Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom, en skada i hjärnans blodkärl. Skadan kan förorsakas av antingen en blodpropp eller en blödning. Symtomen när någon drabbats av en stroke är ansiktsförlamning, kroppsförlamning och att språket kan bli otydligt. Tiden är en viktig faktor när någon drabbats av stroke, där en snabbt insatt behandling minskar risken för att få bestående hjärnskador. Att drabbas av en stroke är en högst individuell upplevelse och ett nytt liv med rörelsehinder, talsvårigheter eller förändrad personlighet kan uppstå.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av hur vardagen har förändrats efter att ha drabbats av en stroke.Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras helt på vetenskapliga och kvalitativa artiklar.

Patientcentrerad vård har varit och är i fokus vid omorganisation och kvalitetsförbättringsarbete inom sjukvården. Det finns ett växande intresse hos myndigheter, forskare och patientföreningar nationellt och internationellt och det ställs numer krav på att vården skall vara mer patientcentrerad. Patientens upplevelse av vården och dennes livsvärld bör vara i fokus. Patientcentrerad vård är ett stort och komplext begrepp, vars definition kan tolkas som oklar och inte alltid enhetlig. Syftet med litteraturstudien var att försöka visa hur sjuksköterskans roll i patientcentrerad vård kan beskrivas.

Introduktion Platsannonsen beskriver den ideala sökanden för en viss tjänst. Identiteten som skapas kan antas avspegla värderingar om hur den ideala medarbetaren anses vara.Platsannonserna kan därmed antas vara en spegling av samhället och den tid de uppstått i. Sjukvårdens inramning i form av sjukvårdsorganisationen påverkar medarbetarna. New Public Management (NPM) beskriver reformer som påverkar hur bland annat hälso- ochsjukvårdsorganisationen styrs idag. Knappa resurser och de reformer som sammanfattassom NPM präglar hälso- och sjukvården och övriga delar av den offentliga sektorn ochställer krav på högre effektivitet.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer.Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården.Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient.Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring ? en balansgång mellan genuinitet och förtryck.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka attityder sjuksköterskor hade gentemot suicidala patienter, vilka upplevelser patienter hade efter ett suicidförsök och hur de upplevde omvårdnaden de fick. I syftet ingick även att undersöka vilka kunskaper som en sjuksköterska behöver ha i mötet med suicidala personer. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy där sökorden attitudes, care, caring, nursing, nurse, suicide användes i olika kombinationer. Artiklarna skulle vara vetenskapliga, inte publicerade före 1997 och svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var god granskades de med hjälp av en granskningsmall.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av naturmaterial och vegetation på lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på lekplatser.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen.I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet.

Meningen med musikHur medvetet används musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt läroplanen skall barnen på förskolan få möjlighet att ?kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nämns i styrdokumentet är musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse där medvetenheten om metod och mål är centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar på två polariseringar där den ena polen ser musiken som något konstnärligt och estetisk medan den andra menar att musiken är en kreativ verksamhet där man ser till barnens naturliga uttal som utgångspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist på musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som några av de faktorer som hämmar musikverksamheten men också läroplanen påvisar den tidigare forskningen på inte formulerar något specifikt arbetssätt eller målsättning för musikverksamheten.Syftet med denna studie är att undersöka hur medvetet musiken används i förskolans verksamhet med fokus på pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger på en förskola. Genom att använda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att själv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.