I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år).

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av arbete på skadeplats med en till fyra drabbade personer. Metod: Fyra män och fyra kvinnor, med en erfarenhet mellan två och elva år av ambulanssjukvård, deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades: Kommunikation, Ledarskap, Medicinskt omhändertagande, Rutiner och riktlinjer, Organisation, Personlighet och relationer, samt Samverkan. Skadeplatsarbetet sker utanför sjukhusets kontrollerade verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

I vårt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON där vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi människor, det handlar bara om att upptäcka den. Vår teori är att man måste arbeta inifrån och ut, lära känna kärnan i företaget innan man vet vem man är och hur man ska kommunicera. I det här arbetet får ni läsa om varför det är så viktigt att hitta ett företags personlighet..

Karaktärers viktigaste funktion är att visualisera och förmedla ett varumärkes identitet samt skapa och behålla en relation mellan ett företag och dess kunder. I uppsatsen undersöker vi karaktärers effektivitet genom att jämföra den personlighet som företaget vill förmedla genom karaktären med den personlighet som kunderna uppfattar..

Förpackningsimitation i dagligvaruhandeln ? Är det möjligt för återförsäljare att stjäla ett etablerat varumärkes personlighet? En kvantitativt genomförd undersökning på den svenska daglivarubranschen..

I och med informationsteknologins snabba framväxt i samhället ställs vi också inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrädsla kan bero på faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie är dock att undersöka eventuella samband mellan datorrädsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara på en enkät bestående av tre delar; bakgrundsfrågor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt åtta scenarier, där UD fick skatta sin självupplevda stressnivå i olika situationer. Studien visar att såväl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrädsla.

Studien syftar till att skapa förståelse gällande hur rekryterare ser på betydelse av personlighet vid anställning samt hur rekryterares intervjustruktur ser ut vid bedömning av personlighet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare tänker kring hinder för objektiv bedömning av personlighet vid intervju. Studien baseras på teori och tidigare forskning som visar på att personlighet på dagens arbetsmarknad är av allt större betydelse samt bedömning av personlighet kan påverkas av fenomen, i studien kallat hinder för objektiv bedömning. Detta beroende på om rekryterare använder ostrukturerad eller strukturerad intervjuform. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta rekryterare verksamma vid bemanningsföretag.

Organizational Citizenship Behavior (OCB) kännetecknas av individuella beteenden som inte finns med i de formella arbetsuppgifterna men som främjar arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om graden av OCB påverkas av personlighet och ett antal bakgrundsvariabler i en förändringskontext. I studien, som i huvudsak baserades på forskning av Organ med kollegor, undersöktes tre olika verksamhetsområden: Försäkringskassan, tandvården och detaljhandeln. Studien utformades med en kvantitativ forskningsstrategi med tvärsnittsdesign, där insamlingen av data skedde m.h.a. en enkät.

Vårt syfte med detta examensarbete var att få insikt i vilka metoder som används för att föra in eleverna i det matematiska språket. För att få reda på detta har vi använt oss av litteratur kring ämnet, enkäter till pedagoger och läromedelsförfattare och vi har i två klasser gjort observationer, där vi iakttagit lektionstillfällen i matematik. Resultatet från våra studier visar att både pedagoger och läromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska språket för eleverna..

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie bygger på data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars Häsänen vars resultat visade att målstyrning har betydelse för arbetsprestation, spänningar i arbetet och målengagemang på ett företag under nedläggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det också finns ett samband mellan å ena sidan personlighet (kontroll-lokus, självbemästring, neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad självkänsla) och å andra sidan arbetsprestation, målengagemang och spänningar i arbetet. Syftet var även att ta reda på vilken av dessa, målstyrning eller personlighet, som förklarar mest. Enkäter delades ut till samtliga anställda på ett större svenskt läkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, från korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna återfanns kring spänningar i arbetet där prestationsbaserad självkänsla och neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spänningar i arbetet.

Syftet var att undersöka vilken roll rättvisa, stöd och personlighet spelar för medarbetares åsikter om övertalighetsarbete samt om dessa åsikter skiljer sig åt beroende på övertalighetskontakt eller anställningsposition. Totalt besvarades 127 av 391 enkäter (33%). Populationen utgjordes av övertaliga, chefer och 11% av övriga medarbetare i en västsvensk kommun. Uppfattning om hur rättvist övertalighetsarbetet varit och om stöd erhållits från organisationen bidrog signifikant till att förklara variansen i hur nöjda de övertaliga var med övertalighetsarbetet. De övertaliga ansåg att rättvisa och stöd tillämpats i lägre grad än övriga medarbetare och chefer ansåg.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.