Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Eftersom övervikt och fetma är ett stort problem i dagens samhälle är det viktigt att forska i hur en framgångsrik och hållbar viktnedgång frammanas. Denna studie syftar till att utforska människors motivation till viktminskning. Undersökningen har en deduktiv ansats där Self Determination Theory valts som utgångspunkt. Sex personer som aktivt deltar, eller har deltagit, i ett viktminskningsprogram intervjuades i syfte att undersöka motivationsfaktorer till viktminskning samt huruvida de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och social tillhörighet tillfredsställs. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys där koderna var teoristyrda.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

BakgrundGlobalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad.MetodEn litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur och med vilket syfte intermarknadsföringsliknande aktiviteter utförs på anslagsfinansierade teatrar. En pilotstudie utfördes på Briggen Teaterproduktion AB, ett teaterproduktionsbolag ägt av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, i syfte att åskådliggöra tankegångarna kring intern marknadsföring i en kreativ miljö. Vald metod för studien var fallstudie, vilken utfördes på Västerbottensteatern AB, en anslagsfinansierad teater belägen i Skellefteå, baserad på personliga intervjuer och observationer. Studien visade att intern marknadsföring användes för att motivera personal, skapa och främja företagskultur, förebereda personal att uppfylla kundens behov..

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet.

Istället för att få standardutseendet på sina D-uppsatser ville en avgångsklass på en Mediedesignutbildning göra en bok där de samlade sina uppsatser. Denna bok fick en ny form som arbetades fram i den här uppsatsen. Huvudfokus låg på läsbarhet och frågor om estetiken i typsnitt och layout samt om det var möjligt att behålla seriositeten samtidigt som den känns kreativ och modern. 18 personer var med i försöksgruppen som bland annat fick rangordna de tre typsnitten Times, Sabon och Verdana för det aktuella ändamålet. Sammantaget var Sabon det typsnitt som visade sig vara mest lämpligt för en publikation av det här slaget.