Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar Kravspecifikationen en viktig roll. En bra Kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för Kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra Kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på Kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts.

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad Kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga egenskaper. Dock beskriver företag i Kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst..

??I ett systemutvecklingsprojekt är Kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett Kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en Kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i Kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI).

Denna rapport är skapad som syfte till att redovisa det erhållna resultatet av examensarbete vid Affärssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som är en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten är uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en Kravspecifikation för en modul som är en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberäkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad på kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sätt att arbeta och lära känna deras standarder.

Co-design är en filosofi som kan tillämpas under en systemutvecklingsprocess. Grundtanken iCo-design är att man ska titta på verkligheten utifrån flera olika perspektiv för att sedan väljadet mest lämpliga perspektivet. Co-design har bara tillämpats under ettsystemutvecklingsprojekt och det är e-Me projektet som genomfördes på Högskolan i Borås.Under e-Me projekt så utgick man från användarna, som då var studenter, och tog, genomworkshops med användarna, fram storyboards och scenarier. Dessa storyboards och scenarierlåg sedan till grund för Kravspecifikationen i e-Me. När utvecklarna sedan mottogKravspecifikationen så blev det problem eftersom serierna inte var tillräckligt detaljerade menockså för att utvecklarna inte varit delaktiga i utvecklingen av dem.

Sandvik IT Services är i behov av en webbportal för hantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror och tjänster. Genom  informella intervjuer angående webbportalens utformning samt en grundläggande studie  i programspråket ASP.NET skaffades förståelse och kunskap kring problemet.  Utifrån informationen skapades först en Kravspecifikation där det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. Därefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare på Sandvik  IT Services för att försäkra sig om att materialet skulle bli användbart.  Med sidstrukturen medföljer även ett förslag på användargränssnitt för de olika  sidorna.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig Kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig Kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta. Hypotes: Examensarbetet baseras på hypotesen: ?Semantiskt brus[1] i kommunikationskanalen[2], otillräcklig negativ feedback[3] från sändare[4] och mottagare[5] och svårighet att hitta rätt nivå på samtalet med hjälp av kodning[6] och avkodning[7] ger upphov till en felaktig bild av kundens verkliga förändringsbehov[8] .? Slutsats: Alla delar ur Shannons kommunikationsmodell tillsammans med cybernetikens negativa feedback påverkar resultatet vid framtagande av Kravspecifikation. Delar som både teori och respondenter tar upp är att som konsult måste denne ?kunna tala kundens språk?, hitta rätt nivå på samtalet, ge och ta negativ feedback samt undvika semantiskt brus i kommunikationskanalen.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en Kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna Kravspecifikation bör utföras.Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.När det gäller utformning av Kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas.

LKAB använder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsäga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget använder Temperament and Character Inventory (TCI) och känner sig inte tillfredsställda med detta, då kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anställningsintervjun än vad testet visar. På uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jämförts mot LKAB:s Kravspecifikation på produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors på LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgångspunkt från företagets Kravspecifikation för produktionschefer jämfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjälp av en litteraturstudie.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.

WSP Systems i Växjö är ett konsultföretag som projekterar elanläggningar för allt från bostäder till industrier. Vår uppgift är att utifrån en Kravspecifikation och arkitektritning ta fram ett ritningsunderlag för en mindre kontorsbyggnad på Ljungby lasarettsområde. Uppgiften går ut på att ta fram kanalisation-, kraft- och belysningsunderlag både med datorprogram och genom teoretiska beräkningar..

"Kravhantering - Kvalitet vid Kravspecifikation" är titeln på detta arbete som lägger tyngden på processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjälp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten är författad under perioden januari till juni år 1997 av Marie Ryberg och är baserad på författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten är att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling.

Uppsatsen på c-nivå är en av de viktigaste huvudkurserna på Försvarshögskolans chefsprogram och fungerar som syntes och slutexamination av den tekniska profilering. Syftet med avhandlingen är att utifrån en given Kravspecifikation analysera  två WLAN-system som är tänkbara lösningar för ett trådlöst nätverk i ett marint basområde. Det första WLAN-systemet skall vara en modern kommersiell nätverkslösning. Den andra nätverkslösningen är en framtidsprodukt som använder  frekvensbandet 58-62 GHz. Uppsatsen innehåller fem huvuddelar.