Detta PM är resultatet av ett arbete som är utfört vid Banverket Telenät i Borlänge. Målet var att leverera en Kravspecifikation över en integration mellan systemen Ärling och DNA. Syftet med examensarbetet var att belysa de bakomliggande orsakerna som skapar behovet av en integration.Banverket Telenät har idag kund och beställareinformation i flera databaser. Uppdatering och underhåll av dessa databaser är ett problem för verksamheten. För att upprätthålla konsistent information så önskas en integration av kund- beställareinformationen.Vi fick som uppdrag att framställa en Kravspecifikation över hur en integration av kund och beställareinformation kunde möjliggöras.

En Kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att Kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör Kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en Kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att Kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Dynamiken i det moderna samhället gör att förutsättningarna för företag och organisationer ständigt förändras. Informationssystemen blir då väldigt viktiga för att företagen skall få rätt information i rätt tid. Även informationssystemen måste ibland förändras och kraven på ett nytt informationssystem anges i en Kravspecifikation. Denna Kravspecifikation upprättas i den del av systemutvecklingsarbetet som kallas för requirements engineering (RE).Denna rapport är ett examensarbete inom det systemvetenskapliga programmet vid Högskolan i Skövde. Författaren har tidigare arbetat som byggnadsingenjör i flera år och gör i detta arbete en jämförelse mellan byggbranschens kontraktshandlingar och systemutvecklingsområdets Kravspecifikation.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en Kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det är inte alltid självklart vilken information som en Kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En Kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna Kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras.

Denna rapport handlar om ett examensarbete utfört åt multimediaföretaget Animero. Det är ett litet företag med åtta anställda som jobbar med olika multimediaproduktioner med fokus på webb- och videoproduktion. Problemet för Animero var att det saknades en ordentlig Kravspecifikation i projekten och att kunderna brukade utgå ifrån vad de själva tycker om istället för att tänka på dem som ska besöka webbplatsen. Vårt uppdrag blev att utveckla en applikation som ska ta fram underlag till en Kravspecifikation vid beställning av webbplatser. Applikationen ska samla in information om kundernas målgrupp, deras företagsidentitet och de funktioner de vill ha med på webbplatsen.

Målet med examensarbetet var att ta fram en Kravspecifikation till KTH:s och ICT:s webbportal avseende utökning av tjänster för förmedling av sommarjobb, mentorskap, studiebesök och projektidéer. Syftet är att beskriva hur de fyra tjänsterna kan fungera i interaktionen mellan användaren och webbportalen. Det hela sammanställdes i en Kravspecifikation med hjälp av användarfall. Metoden som valdes för att genomföra arbetet var aktionsforskning. Första steget i metoden var att studera webbportalen och sedan genom intervjuer och diskussioner ta fram användarfallen.

Examensarbetet har som övergripande syfte att ta fram en Kravspecifikation för en testrigg åt företaget Leax Falun AB. Arbetet är även avsett att ge en beskrivning av dimensioneringskriterier för kardanaxlar. I denna rapport beskrivs och kartläggs kardanaxelns dynamik och påfrestningar och utifrån dessa dras slutsatser om de krav som kan ställas vid testning och konstruktion av axeln. Femanalyser och beräkningar utfördes på Scanias största axel vilken riggen dimensioneras mot. Data från analyserna tillsammans med informationsinsamling och diskussioner med diverse företag, resulterar till en preliminär Kravspecifikation med krav som kan härledas från tillgänglig data.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Banverket Data i Borlänge. Syftet med arbetet var att ta fram en Kravspecifikation för en telefonkatalogs applikation för deras intranät samt utveckla denna i .Net mot ett befintligt mellanlager. Arbetet med utvecklingen har följt Banverket Datas egen metod för systemutveckling och arbetet med förstudierna har använt kvalitativ och kvantitativ metod. Dessutom beskriver rapporten även Kravspecifikationer mer ingående..

Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en Kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en Kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en Kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en Kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna Kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och Kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning.År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en Kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets Kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård.

Programvaruutveckling lider idag av stora problem och många av problemen är kopplade till hur krav samlas in och hanteras. Ett sätt att underlätta kravinsamlingen och att öka kommunikation med kund är att ta fram en prototyp, vilket är en konkret representation av programvaran som ska tas fram. När kravutvinningen har kommit tillräckligt långt kan denna prototyp användas som en del av en Kravspecifikation. En vanlig form av Kravspecifikation är ett dokument, men även en (exekverbar) prototyp kan vara en effektiv representation av programvaran som ska tas fram.I detta arbete undersöks det vilka problem som kan uppstå då en prototyp används som en del av en Kravspecifikation. Problem identifieras i litteraturen och intervjuer utförs för att undersöka vilka problem som finns i praktiken.

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk Kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk Kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Verksamhetsregler vid utformning av Kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006Omfång: 45 sidorHandledare: Pär- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i världsekonomin, människan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har ställt allt högre krav på IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgången har företag och verksamheter inte förändrats i lika stor utsträckning. Strukturer inom en verksamhet är stela och är svåra att förändra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

Syftet med rapporten är att förse en dagligvarugrossist med en bra grund till Kravspecifikation för att användas vid införande av ett automatiserat fördelningsflöde. Kravspecifikationen är inte helomfattande, men ska kunna brukas som grund till resonerande tankar runt om huruvida man ska automatisera eller inte. Frågeställningen som behandlas är: ? Att skapa ett underlag för en Kravspecifikation åt ett grossistföretag. Underlaget ska vara lämpligt att använda vid en offertförfrågan för automatisering av deras nuvarande manuella fördelningssystem.