Detta arbete utgör specifikation, implementation och utvärdering av ett läroverktyg sett till hur man säkerställer att en ensam utvecklare lyckas i varje enskild problemdomän. Detta nås genom en metodik för Kravinsamling och specificering grundad i Co-Creation, designmönster och kodstrukturering som stöd i själva utvecklingen samt agil utvecklingsmetod sett ur perspektivet av en ensam utvecklare..

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig Kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva Kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för Kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för Kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad Kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

The stakeholders for requirements elicitation need to be identified at an early stage and their knowledge is the basis for what is to become a requirements specification. Just because a stakeholder holds a lot of expertise and knowledge it does not mean that the stakeholder can communicate the knowledge in a clear way. Validation of knowledge means that knowledge is valued and recognized in a structured way. People and organizations can evolve by exchanging knowledge, experience and skills.  The purpose of this study is to increase the understanding of knowledge management between requirement elicitation and external stakeholders.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig Kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva Kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för Kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för Kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad Kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig Kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva Kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för Kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för Kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad Kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" är titeln på detta arbete som lägger tyngden på processen Kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjälp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten är författad under perioden januari till juni år 1997 av Marie Ryberg och är baserad på författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten är att motivera behovet av kvalitet vid Kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom Kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling.

Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur Kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a.

Ett branschanpassat affärssystem är avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affärssystem är att ge högre passform än standardiserade affärssystem och vara billigare än skräddarsydda affärssystem. Det råder dock brist på kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vår litteraturstudie presenteras en Kravinsamlingsmodell med utgångspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affärssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten..

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin.Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats..

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten..

Det är idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fått en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas används Kravinsamlingsmetoder, dock är det viktigt att rätt Kravinsamlingsmetod väljs till det specifika projektet. Om fel Kravinsamlingsmetod väljs från början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. Därför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfråga att undersöka i denna uppsats: Vilka råd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och välja en Kravinsamlingsmetod? Med hjälp av enkäter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillräckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad.

Företaget Dramatify tillhandahåller en tjänst för TV- och filmproduktions-bolag att hantera kommunikation och information kring sina produktioner med hjälp av mobiler och datorer oavsett var de befinner sig. De upplever långa responstider för sin webbapplikation och gav som förslag att studera lagring av produktionsdata i cache. För att lösa problemet har en under-sökning av tidigare arbeten inom området och lämpliga tillämpningar för att implementera, testa och analysera prototyper som lagrar data i cache.Resultatet blev en prototyp för klient respektive server med strategin att lagra varje produktion styckvis i cache. För att testa prototyperna skapades en implementation av automatiska tester som lagrade mätdata om relate-rad prestanda till cache för sidanrop från webbapplikationen i olika en-heter och webbläsare. En analys av mätdata gjordes och det visade sig att klientprototypen var 32 procent snabbare och serverprototypen 21 procent snabbare jämfört med Dramatifys implementation..

??I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.