Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton?s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Afrikansk hästpest (AHS) är en infektiös, vektorburen sjukdom som kan drabba hästdjur. Sjukdomen uppträder ofta subklinskt hos zebror och åsnor, medan mortaliteten hos hästar kan överstiga 90 %. Viruset sprids med Culicoides spp (svidknott), som även är vektorer för det närbesläktade blåtungeviruset (BTV). I nuläget förekommer ej AHS i Europa, men spridningen av BTV inom EU indikerar en möjlig risk för att även AHS ska kunna etablera sig. Klimatförändringar samt att hästar förflyttas i en allt högre utsträckning, bidrar också till en ökad risk för introduktion. Ett utbrott av AHS skulle medföra allvarliga konsekvenser för hästnäringen.

Hur strategiarbete och processmätning bör gå till behandlas i befintliga teorier var för sig även om vikten av att sammankoppla dessa också beskrivs. Dock anses det saknas en enhetlig modell som förenar strategiarbete och processmätningar fullt ut och beskriver hur genomförandet praktiskt ska gå till. Med bakgrund i detta syftar examensarbetet Analytics for Management (AFM) till att utveckla en modell som beskriver hur mätetal (Key Performance Indicators, KPI:er) tas fram utifrån ett företags strategi och visualiseras på rätt sätt för att kunna beskriva enskilda processers kapacitet och förmåga. Detta resulterar i ett beslutsunderlag på ledningsnivå där strategiarbete och processmätning kopplas samman.Framtagandet av AFM-modellen inleddes med teoretiska studier inom ämnet vilket resulterade i en konceptuell modell. Därefter testades den konceptuella modellen genom fallstudier på tre företag med olika struktur och storlek.

Rejlers har fått i uppdrag av JRMekan att nykonstruera en materialcontainer som används av Boliden Rönnskär. Materialcontainerns funktion är att förvara samt transportera diverse material. Problemet med materialcontainern i dagsläget är att tillverkningen ej är ekonomiskt hållbar. Anledningen till detta är att konstruktionen är komplicerad ur tillverkningssynpunkt samt att tillverkningsunderlaget är felaktigt. Boliden Rönnskär önskar även att containern skall kunna hanteras med hjälp av lyftkranar eller traverser som komplement till nuvarande lyftanordning.Examensarbetet som tillhandahölls av Rejlers syftar till att nykonstruera materialcontainern så att tillverkningskostnaden reduceras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrån klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien är en induktiv, kvalitativ metod. Vi har använt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som är ansvarig för att anlita konsulter är intervjuad.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svårt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjärtstopp. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att sträva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att känna stress och oro men ändå glädje när det går bra, att ha funderingar om det är det etiskt rätta att ge behandling, att vilja möta de närstående med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del då deltagarna kände mest stress och rädsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på upplevelsen av att få diagnosen typ 2 diabetes i samband med hjärtinfarkt. Metod: Sju individer intervjuades utifrån en intervjuguide. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva variationer av individernas upplevelser. Resultat: I intervjuerna framkom att en del av informanterna inte hade fått reda på att de hade typ 2 diabetes medan andra kände sig besvärade att få diagnosen eftersom de inte kände sig sjuka. En del upplevde rädslan för att dö i samband med hjärtinfarkten som störst medan andra beskrev rädslan för diabeteskomplikationer som störst.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister.