Sökresultat:
12667 Uppsatser om Krav-kontroll-stöd modellen - Sida 23 av 845
Balanced Scorecard ? En studie pÄ ledningsnivÄ om kommuners tolkning av modellen
Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.
SÀkra kosttillskott? : en granskning av vilka rutiner GÀvle kommuns apotek och hÀlsokostbutiker har för att kontrollera sitt kosttillskottsortiment, med fokus pÄ mÀrkning och redlighet
Det finns en stor marknad för kosttillskottprodukter i Sverige, Är 2008 lÄg den totala försÀljningen pÄ cirka tvÄ miljarder svenska kronor. Intag av osÀkra kosttillskott kan ge skadliga effekter hos konsumenten. OrovÀckande Àr att tidigare undersökningar visar att brister finns nÀr det kommer till kosttillskottens mÀrkning, att de innehÄller otillÄtna substanser, att verksamhetsutövarnas kunskaper inom omrÄdet Àr begrÀnsade och att ingen eller en minimal intern kontroll av kosttillskotten sker. Dessa faktorer motiverar genomförandet av den hÀr undersökningen som skett pÄ uppdrag av förvaltningen Bygg & Miljö GÀvle. För att underlÀtta förvaltningens framtida offentliga kontroll har den hÀr studien syftat till att kartlÀgga huruvida kommunens apotek och hÀlsokostbutiker har rutiner för att erhÄlla sÀkra och icke vilseledande kosttillskott och i förekommande fall Àven undersöka hur dessa rutiner Àr utformade.
Stressfaktorer hos monteringsarbetare
En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna pÄ en avdelning pÄ en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshÀlsovÄrden för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. PÄ den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrÄnvaro.Man arbetade i tvÄskift och man jobbade maxtid under lÄnga perioder vilket innebar att man lade pÄ ytterligare arbetstid pÄ eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohÀlsa i form av allmÀn ohÀlsa, belastningsskador och sjukfrÄnvaro.FrÄn den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval pÄ 9 personer dÀr kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar, unga och Àldre, kort och lÄng anstÀllningstid, sjukskriven och frisk samt de bÄda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 mÀn i Äldrarna frÄn 21 till 50 Är. MedelÄlder 33,9 Är.
Sarbanes-Oxley Act : The American way
Ă
r 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen Ă€r en reaktion pĂ„ de redovisningsskandaler som Ă€gt rum i landet dĂ€r framstĂ„ende företag varit inblandade. PĂ„ grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden sĂ„vĂ€l som för revisionsbranschen. Ăkade krav pĂ„ företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrĂ€gerier samt Ă„terstĂ€lla investerarnas förtroende. SOX berör sĂ„vĂ€l amerikanska som icke-amerikanska företag.
En studie av Polens finansiella integration med den Europeiska Unionen
Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration Àr det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. UtifrÄn vÄra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utlÀsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner dÀremot inga klara tecken pÄ ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..
SOX pÄverkan pÄ tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen hos Parker Hannifin AB i BorÄs.
Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.
Patienters upplevelse om den förbokade Äterbesökstiden, vÀntetiden och personalens bemötande. VÄrdpersonals upplevelse efter införandet enligt Lean-modellen pÄ en Ortopedmottagning
Syfte: UtvÀrdering av hur patienter upplever den förbokade Äterbesökstiden, vÀntetiden samt personalens bemötande vid Äterbesöket. Syftet Àr Àven att undersöka hur personal pÄ ortopedens nyinrÀttade ?snabbmottagningen? vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrÄgningarna, efter införandet enligt Lean-modellenMetod: Deskriptiv kvantitativ enkÀtstudie. SlumpmÀssigt urval utfördes pÄ patienter och av hundra procent (n=55) tillfrÄgade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrÄgad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9).
AnvÀndarens kognitiva begrÀnsningar vid validering av ER-modeller
Kommunikationsproblem mellan anvÀndare och systemutvecklare har varit kÀnt i systemutvecklingskretsar under lÄng tid. PÄ senare tid har Àven företagen börjat uppmÀrksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom anvÀndare och systemutvecklare trÀffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation Àr det hÀr som mycket av kommunikationsproblemen uppstÄr. Problemet bestÄr till stor del av att systemvetarna har svÄrt för att lyssna pÄ icketeknisk kunskap. AnvÀndarnas sprÄk blir helt enkelt för amatörmÀssigt.Vid valideringsfasen skall anvÀndarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.
FE-modell för rörbockning
Detta examensarbete Àr utfört vid Sandvik Materials Technology i Sandviken, avdelning SFLD under perioden december 2005 ? april 2006. Uppgiften i examensarbetet var att skapa en parametriserad finita element modell i programmet MSC.Marc Mentat för rörbockning, primÀrt för simulering av smÄ bockningsradier Syftet med modellen Àr att kunna studera restspÀnningar, töjningar, ovalisering, ÄterfjÀdring och förÀndringar i godstjocklek för det bockade röret ur ett tredimensionellt perspektiv för att skapa en djupare teoretisk förstÄelse för vad som sker med ett rör dÄ det bockas. Modellen ska Àven fungera som ett verktyg för att kunna svara pÄ kundförfrÄgningar, gÀllande ett specifikt materials bockbarhet. Modellen Àr utvecklad för dragbockning i kallt tillstÄnd, vilket Àr den bockningsmetod som anvÀnds inom Sandvik AB för smÄ bockningsradier.
Boenden för ensamkommande flyktingbarn. : Boendepersonalens uppfattningar om arbetsmetoder och den psykosociala arbetsmiljön.
Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.
Den arbetspsykologiska vinsten av en utbildningsinsats i form av skiftlagsutveckling
SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsstÀllelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade pÄ enkÀten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jÀmfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. LikasÄ ansÄg sig experimentgruppen bÀttre kunna förutsÀga resultatet av sina beslut i arbetet Àn kontrollgruppen.
Work-life balance och verkstadschefer
En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.
PrissÀttning i dataserviceföretag
Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissÀttning i just dataserviceföretag Àr att jag har arbetat i den branschen. Jag sÄg dÄ tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmÀn förstÄelse för prissÀttning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag anvÀnder ett hermeneutiskt synsÀtt med kvalitativa intervjuer. Jag anvÀnder bÄde primÀrdata och sekundÀrdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag pÄ ett logiskt sÀtt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete Àr en modell som kan anvÀndas av mindre dataserviceföretag.
Mitt jobb som personlig assistent : En kvalitativ studie om anstÀlldas upplevelse av sin arbetssituation
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.
Management Control Systems & Organizational Learning inom ISS Facility Services
Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.