Sök:

Sökresultat:

8150 Uppsatser om Krav-belöning - Sida 27 av 544

Det sjukt kravfyllda chefskapet? : En studie om hur chefer sjÀlva uppfattar och arbetar med frÄgor som rör psykosocial arbetsmiljö och psykosocial ohÀlsa.

Denna uppsats syftade till att kartlÀgga hur chefer sjÀlva upplever och arbetar med frÄgor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot GÀllivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nÀtbaserade enkÀter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utstrÀckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohÀlsa samt om det fanns nÄgon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras frÄn psykosocial ohÀlsa beroende pÄ kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivÄn bÄde inom Àmnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gÀller var nÄgot som cheferna hade en god uppfattning om.

God omvÄrdnad sett ur patientens perspektiv - en enkÀtstudie

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvÄrdnad sett ur patientens perspektiv. En enkÀt-undersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008. OmvÄrdnad Àr ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsomrÄden och ett viktigt forskningsomrÄde.

Ekologisk dagvattenhantering (ED) i Stockholms Stad : en studie om kommunens arbete mot en miljövÀnligare dagvattenhantering

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Reparation av isskydd, PiteÄ Hamn

Examensarbetet utreder hur en reparation av isskydden vid PiteÄ Hamn kan genomföras. För att bilda sig en uppfattning om skadornas omfattning genomfördes en undersökning sommaren 2006. Bakgrunden till hur dessa skador har kunnat uppstÄ har studerats och ett laboratorietest med hÀnseende pÄ frostskador pÄ betong har genomförts. Lösningsförslaget avgrÀnsar sig till vilket slags betong man bör anvÀnda samt ett förslag pÄ hur en för detta problem anpassad betongform kan konstrueras. De krav som stÀlls pÄ lösningsförlaget Àr att det skall vara praktiskt genomförbart samt ekonomiskt försvarbart.

RÀttsliga förutsÀttningar för vattenverksamheter: TillstÄndsprövning enl. 11 kap. MB

Det regelverk som kringgÀrdar vattenverksamheter i Sverige Àr omfattande. Det stÀlls höga krav pÄ verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att frÀmja en hÄllbar utveckling skall kunna följas. FrÄgestÀllningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het Àr och dels vilka allmÀnna och specifika krav som stÀlls för att fÄ upprÀtta eller Àndra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frÄgestÀllningar vad gÀller regler för upprÀt-tande av en kraftverksdamm för SkellefteÄ kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rÀttsliga förutsÀttningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Personliga egenskaper i platsannonser : -en jÀmförande studie mellan arbetsgivaren och arbetstagarens synsÀtt

Arbetsmarknaden idag stÀller allt mer och fler krav pÄ individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser Àr ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, dÀr krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven pÄ en individ som blir högre, utan Àven annorlunda och nya krav stÀlls. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar Àn vad som gjorts i tidigare undersökningar.

Jag vill bli kÀndis! : En intervjustudie om etablerade sÄngares syn pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att bli etablerad sÄngare

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

TrÄdlös överföring av mÀtsignaler

MÄlet med examensarbetet var att ett trÄdlöst mÀtdatainsamlingssystem ska tas fram för att ersÀtta det trÄdburna insamlingssystem som idag anvÀnds vid FOI i Bromma, vid mÀtning pÄ vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvÀrdering. En del i projektet Àr att utvÀrdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstÀrker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trÄdlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade pÄ det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvÄvÀgskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion pÄvisat att lösningen Àr realiserbar och att den fungerar.

NÀr kunden inte ser... : en studie om kÀnsloarbete i kundmöten

Denna uppsats handlar om kÀnsloarbete, det vill sÀga nÀr man i sitt arbete tvingas visaupp andra kÀnslor Àn man i verkligheten kÀnner. KÀnsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare pÄ den forskningsom har gjorts pÄ Àmnet sedan dess.Vi har med hjÀlp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anstÀllda vid LÀnsförsÀkringar upplever och hanterar sina kÀnslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spÀnning i form av den sÄ kalladeinteraktionstriangeln som innebÀr att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mÄl och förvÀntningar pÄ servicemötet. BÄde organisation och kund stÀller kravpÄ hur den anstÀllda ska upptrÀda i servicemötet och vilka kÀnslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha pÄ vilka kÀnslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för kÀnsloregler.VÄr slutsats Àr att kÀnsloarbete förflyttar sig i en modell frÄn krav till kontroll.

Faktorer som har samband med stress vid IT-anvÀndning

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Barn som fÄr bevittna vÄld i familjen : en kunskapsöversikt

Studiens syfte var att sammanstÀlla en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fÄtt eller fÄr bevittna vÄld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fÄtt bevittna vÄld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begrÀnsades till ett selektivt utvalt material med fokus pÄ högst tio Är gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att pÄ ett bra sÀtt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med vÄld i familjen stÄr idag. Huvudinriktningen var att sÀtta barnens livssitua-tion, socialtjÀnstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum.

Åtta karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rares upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktÀrsÀmneslÀrare, som ocksÄ Àr mentorer för en hel klass, det vill sÀga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen pÄ gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi Àr intresserade av hur dessa lÀrare upplever de sociala förhÄllandena pÄ arbetet i form av stöd, hur de hanterar bÄde förvÀntningar och krav frÄn elever, elevernas vÄrdnadshavare, kolleger och frÄn skolledningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av vad dessa lÀrare tycker om möjligheterna att pÄverka sitt arbete i organisationen. Vi anvÀnde en kvalitativ metod och intervjuade Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare, som Àven Àr klassmentorer, pÄ sina arbetsplatser. Vi kom i vÄr undersökning fram till att lÀrarna trivs bra pÄ sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det Àr ocksÄ gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mÀngd arbetsuppgifter och att detta upplevs pÄfrestande.

Företagets storlek ? avgörande för upplevd stressnivÄ? : En jÀmförande studie med grund i JDC-S mellan teknikkonsulter i smÄ respektive stora företag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrÄn QPS Nordic mellan teknikkonsulter i smÄ och stora företag inom samma verksamhetsomrÄde samt skillnader i upplevd stressnivÄ utifrÄn StatshÀlsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlÀrningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet pÄvisade inga skillnader i frÄga om företagsstorlek och stress dÀr teknikkonsulter upplever stress relativt sÀllan. Detta motsÀger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

LÀs och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrskoleintegrerade elever i grundskolan Är 1-3

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

VÀxtvÀggar :

I takt med att stÀderna vÀxer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav stÀlls pÄ att effektivt utnyttja ytorna, bÄde inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade vÀxtvÀggar. Detta arbete Àr skrivet med mÄlsÀttningen att grundlÀggande redogöra för vad en vÀxtvÀgg Àr och vad som krÀvs för att anlÀgga en sÄdan. Avsikten Àr att ge en överskÄdlig bild av olika varianter av vÀxtvÀggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anlÀggandet av en sÄdan.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->