Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Denna uppsats behandlar frågan huruvida användningsfallsmetoden klarar av att fånga upp alla de krav som behöver tas fram under ett systemutvecklingsprojekt. Rapporten undersöker också vilka metoder som en utvecklare eventuellt behöver använda för att få med samtliga krav, tillsammans med bakomliggande motiv. Undersökningen utfördes gentemot tre större systemutvecklingsföretag. Rapporten konstaterar att användningsfallsmetoden är väl lämpad för att fånga funktionella krav, men den fungerar sämre när det gäller hanterandet av icke-funktionella krav. För att lösa detta dilemma har företagen valt att utveckla egna metoder i denna del av kravfångsten, men betonar att kravfångarens erfarenhet och praktiska kunskap är en ovärderlig tillgång under kravfångsarbetet.

??I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

Jordbruket är den mest klimatkänsliga sektorn som både påverkas av och påverkar klimatförändringarna. Ekologiska livsmedel är att föredra ur miljösynpunkt då konstgödsel och bekämpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-märkningen är Sveriges mest kända miljömärkning och visar att en vara är ekologisk odlad. KRAV når i dagsläget inte ut till många konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen känner till KRAV men KRAV-märkningen utgör endast 4 procent av försäljningsvärdet för livsmedel. KRAVs mervärden är djuromsorg, hälsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress.