Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Magnusson, C. VÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vÄrdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vÄrdhunden samt vilka effekter vÄrdpersonalen upplever att vÄrdhunden kan medföra för vÄrdtagare med en demenssjukdom. VÄrdhunden Àr ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vÄrden. Tidigare forskning visar att vÄrdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstÀrka minnet, öka förmÄgan till socialt samspel samt stÀrka sjÀlvförtroendet för den Àldre med en demenssjukdom.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera lÀraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frÄgestÀllning har varit vÀgledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lÀrare orsaken till att mÄnga inom lÀrarkÄren tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgÄngspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lÀrare med en genomsnittlig Älder pÄ fyrtiofyra Är som i medeltal arbetat ungefÀr tolv Är i grundskolan intervjuades med utgÄngspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jÀmfördes och lÄg dÀrefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gÀllande att lÀrarna i den hÀr studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför mÄnga lÀrare tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande.

PÄ bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til Ä fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene stÄr nÄ fremfor en stor forandring med Ä mÄtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebÊrer at oljeselskapene mÄ utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet mÄ oljeselskapene utforme strategier som muliggjÞr kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig mÄ de tenke pÄ hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lÞnnsomhet pÄ lang sikt.

Företag arbetar idag alltmer i projektform pÄ en global marknad. Detta innebÀr ökade krav pÄ koordinering och kommunikation i utförandet av en uppgift i verksamheten. Samtidigt sÄ finns det idag vÀl utvecklad teknik för att stödja de uppgifter som utförs. Teorierna inom CSCW diskuterar kring hur sÄdana tekniska verktyg, groupware, kan stödja arbete som utförs i grupper, exempelvis arbete i projektform.I denna undersökning försöker vi skapa en teoretisk modell som kan anvÀndas för att identifiera de krav som stÀlls pÄ dels organisationens utformning och dels pÄ det tekniska stödet. Genom tvÄ studier utförda pÄ tvÄ företag vid tvÄ tillfÀllen undersöker vi om det finns ett samband mellan förÀndring i organisationen och förÀndring i det tekniska stödet.

MÀnniskor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta Àr en förutsÀttning för ett gott socialt vÀlbefinnande. Den hÀr studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala vÀlbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som pÄ olika sÀtt berör det sociala vÀlbefinnandet.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer Ă€r idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste Ă„ren har antalet bröstcancer diagnoser mer Ă€n fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nĂ€tverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

Uppsatsen behandlar vilka övervÀganden KPMG och Grant Thornton gör vid rekrytering av nya medarbetare, i termer av interna krav, rekrytering och marknadsföring..

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping Ă€r viktig eftersom det pĂ„verkar upplevd hĂ€lsa. Forskare anser att man bör studera hĂ€lsofrĂ€mjande faktorer och ge förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhĂ€llet. UtifrĂ„n ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie pĂ„ lĂ„ngtidsfriska undersköterskor pĂ„ ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de anvĂ€nde och förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssĂ€tt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket Ă€r kĂ€nnetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

Bakgrund: KÀnslor av maktlöshet kan pÄverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvÄrdnad och vill hjÀlpa patienter att bli friska. NÀr sjuksköterskor inser att mÄlet inte kan fullföljas kan kÀnslor av maktlöshet uppstÄ. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vÄrd av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Den hÀr studien behandlar fenomenet ostracism/exkludering och dess konsekvenser. Studiens centrala syfte var att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan ostracism och aggressivt beteende, och hur kopplingen mellan exkluderade personer och deras aggressiva beteende i sÄ fall kan förklaras. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr enbart ifrÄn artiklar som Àr hÀmtade inom det socialpsykologiska forskningsfÀltet. Den insamlingsmetod som har anvÀnts Àr inspirerad av ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Artiklarnas pÄvisade samband mellan ostracism och aggressivt beteende har tolkats utifrÄn ett antal teoretiska begrepp och förklaringsmodeller som exempelvis: frustration, kontroll, hÀmnd, samt behov-hot modellen.

Narkotika- och alkoholmissbruk Àr ett hÀlsoproblem i hela vÀrlden och nyktra missbrukare Àr en utsatt grupp i samhÀllet. Vid missbruk Àr det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vÀnner och familj. För att hÄlla sig nykter, Äteranpassa sig till samhÀllet och leva ett hÀlsosamt liv finns det mÄnga faktorer som Àr betydelsefulla. Syftet med studien var dÀrför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhÀllet.