Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behÄlla hela sin rekryteringsprocess internt istÀllet för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn en tolkande ansats och har dÀrför anvÀnt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn vÄr analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kÀrnkompetens. Eftersom Nimetön Àr ett kunskapsföretag Àr det dock troligt att rekryteringen Àr nÀra kopplad till human kapitalet, som Àr företagets kÀrnkompetens. DÀrmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behÄlla rekryteringen internt.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

Bakgrunden till min studie Àr statsmakternas ökade krav pÄ matematikkompetens i lÀrarutbildningen och den tar sin utgÄngspunkt i forskning om vuxnas lÀrande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt lÀrarstudenter reagerar pÄ statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstÄnd hos studenter som tvingas Äteruppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkÀt. Resultaten visar att lÀrarstudenters lÀrande mÄste ses utifrÄn den vuxnes komplexa lÀrandesituation. Motivation och motstÄnd kan tas tillvara eftersom de bÄda rymmer lÀrandepotential.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

I Sverige finns det inga sÀkra siffror pÄ hur ofta ett missfall intrÀffar, men undersökningar visar att hÀlften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall intrÀffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. NÄgra orsaker till varför kvinnan kan fÄ missfall Àr kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Databaser Àr vanligt förekommande i vardagen pÄ företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag stÀlls pÄ vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt mÄste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansÄg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som stÀlldes i manifestet pÄ vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgÄr ifrÄn manifestets krav och utförs med hjÀlp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts pÄ att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser ocksÄ att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrÄn deras enkÀtsvar eventuellt kunna se om de har lÄgstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska CentralbyrÄn. EnkÀten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvÀrvsarbetande individer.

Arbetet som ambulanssjuksköterska Àr ett komplext arbete som stÀller krav pÄ bÄde en bred kunskapsbas inom flera olika omrÄden och en förmÄga att kunna agera i akuta och pÄfrestande situationer. Det finns idag forskning över hur specialistsjuksköterskor inom andra specialiteter upplever att arbeta som nyutbildad men det saknas forskning om hur nyutbildade ambulanssjuksköterskor upplever sitt arbete. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska. I studien deltog Ätta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som valdes ut genom ett ÀndamÄlsenligt urval. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad förstÄelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjÀlp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga anvÀnder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgÄng till de anhörigas upplevelser. Analysen Àr uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nÀtverk 3) SamhÀllsstöd. Citat ur interjuverna förstÀrker vad teori och tidigare forskning belyser.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.