VÄrt mÄl var att ta reda pÄ om mjölkkors naturliga beteenden fÄr utövas i de befintligadjurhÄllningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhÄllning. Intervjuer görs pÄ 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmÀnheten vet om ekologisk hÄllning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes pÄ intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder pÄ respektive produktion intervjuas för att fÄ enjÀmförelse av Äsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers Äsikt om hurhÄllningen av kor fungerar tas fram. Bönderna pÄ KRAV har alla lösdrift, lÀngre bete ochavvÀnjer kalven senare.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet Àr ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen Àr den bransch som frÀmst berörs av detta. Restaurangbranschen Àr en av de omtalade branscherna dÀr manipulation av kassaregister pÄgÄr. Detta brott sker pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket dels kan bero pÄ att det idag inte existerar nÄgon regel som innebÀr att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mÀngden av manipulation av kassaregister.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

I detta arbete undersöker jag frÄgan om hur arbetsgivarnas policy för de anstÀlldas datoranvÀndning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jÀmförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom VÀstra Götaland.Rapporten inleds med en introduktion till privata angelÀgenheter, personlig integritet och kontroll av de anstÀllda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gÀllande policys för datoranvÀndningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.För att kunna besvara denna frÄga har jag anvÀnt mig av enkÀtundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingÄr i undersökningen.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Sammanfattning         I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som vÀxer upp med minst en förÀlder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. FrÄgestÀllningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara pÄ dessa frÄgor har litteratur pÄ omrÄdet och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen bestÄr av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgÄngspunkter.

Eftersom tolkanvÀndning Àr vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvÀndning. Syftet med vÄr studie var att fÄ ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvÀndare, hennes syn pÄ tolkens roll och pÄ tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades pÄ tidigare forskning i omrÄdet och kvalitativa intervjuer med Ätta social-arbetare inom socialtjÀnsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjÀlp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. VÄr slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvÀndning och dÀrmed stÀllde orimliga krav och förvÀntningar pÄ tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att grÀnsöverskridanden sker.

Att leva med astma innebÀr en rad begrÀnsningar och förÀndringar i den enskilda mÀnniskans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus pÄ upplevelser av begrÀnsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begrÀnsad och i behov av hjÀlp: att hoppas pÄ förbÀttring: att ha kontroll och sjÀlvkÀnsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att mÀnniskor med astma upplevde sig ha behov av hjÀlp och stöd samt att de kÀnde trygghet nÀr de hade kontroll över sin sjukdom.

Begreppet intern kontroll har fÄtt allt större fokus under de senaste Ären, inte bara inom den privata sektorn utan Àven inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler sÄsom exempel EnronaffÀren i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll vÀxt. I samband med detta har regler och lagar trÀtt i kraft för att skÀrpa den interna kontrollen. Dessa lagar har Àven fÄtt stor pÄverkan pÄ flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om begreppet intern kontroll, frÀmst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det anvÀnds inom universitetets vÀrld.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Syftet med denna studie var att jÀmföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som Àr mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillÀmpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer Àn fem mÄnader per Är. Konsumentintervjuerna bekrÀftade att KRAV var ettvÀlkÀnt varumÀrke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.