I vÄrt examensarbete undersöker vi hur vÀgledare pÄ fristÄende gymnasieskolor i tvÄ lÀn i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi pÄ hur skol- och syvkulturen kan pÄverka deras arbete men Àven hur arbetsorganisationen inom skolan pÄverkar deras arbetssÀtt. Tanken bakom vÄr studie bygger pÄ det vÀxande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhÀllet. Tidigare forskning inom detta omrÄde Àr nÀst intill obefintlig dÄ denna skolform Àr en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det Àr att arbeta som vÀgledare pÄ en fristÄende gymnasieskola.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Stressen ökar allt med i samhÀllet och i mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt att finna sÀtt att motverka de negativa aspekterna av stressen för att mÄ bra. Undersökningar gjorda i Europa och USA visar att kontakt med djur minskar stressnivÄn i kroppen. Ett antagande i denna studie var att om hundÀgare upplever sin hund pÄ ett positivt sÀtt skulle detta leda till ökade buffringsresurser. D.v.s.

I dag stÀlls höga krav pÄ effektivitet, tillgÀnglighet och kvalitet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Utvecklingssatsningarna har som syfte att strÀva efter en sÄ god och kvalitativ vÄrd som möjligt samt att anvÀnda sina resurser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt, dock glöms ofta medarbetaren bort i dessa sammanhang. Syftet med denna magisteruppsats Àr att studera vilken pÄverkan förbÀttrings- och utvecklingsarbetet inom vÄrden har pÄ medarbetaren vid ett akutsjukhus. Studien belyser olika frÄgstÀllningar sÄsom vad förÀndringarna betyder för den anstÀlldes arbetshÀlsa, med avseende pÄ stress, krav och kontroll. Ett annat syfte Àr att utifrÄn olika perspektiv belysa frÄgestÀllningen om de nya arbetsmetoderna förÀndrat personalens arbetsförutsÀttningar.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumÀrke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod för att samla in primÀrdata. Intervjuer har utförts med en informatör pÄ organisationen KRAV, samt personer pÄ utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll i SkÄne. SekundÀrdata har inhÀmtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstÀmmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushÄll, i synsÀtt, vÀrderingar, samt uppfattningar kring vad varumÀrket KRAV kommunicerar..

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

I Sverige finns det ett flertal kollektivavtal och lagregleringar som pÄverkar lönehantering. Det kan vara en anledning till att företag vÀljer att outsourca lönehantering till en extern part. Vid outsourcing förflyttas kontroll och i uppsatsen redogör vi för vilka kontroller som leverantör respektive kund utför efter outsourcing av lönehantering. I uppsatsen besvarar vi om kunder behÄller kontroll efter outsourcing av lönehantering. Vi har förutom fokus pÄ kontroll besvarat frÄgestÀllningarna genom att undersöka vilka faktorer företag som outsourcar lönehantering utgÄr frÄn vid val av leverantör och hur kontraktet Àr utformat.Till hjÀlp att utreda vilka kontroller som utförs och om kunder förlorar kontroll över lönehantering gjordes sex besöksintervjuer; med tre leverantörer och tre kunder.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

I början av 2011 Àndrade Sverige lagen (1984:3) om kÀrnteknisk verksamhet. Detta innebÀr att det nu Àr möjligt att ersÀtta befintliga kÀrnkraftsreaktorer med nya i nÄgon av vÄra tre kÀrnkraftsanlÀggningar. StrÄlsÀkerhetsmyndigheten har dÀrför bestÀmt att deras författningssamlingar mÄste uppdateras dÄ de författningssamlingar som anvÀnds idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler mÄste de företag som Àr involverade i kÀrnkraftsindustrin förbereda sig sÄ att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda pÄ vad som Àr nytt pÄ omrÄdet inom kontrollordning och provningsomrÄden har Finland och USA studerats.

Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.