I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i Kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten.

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i Kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i Kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet. Examensarbete; omvårdnad, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta på ett sätt som främjar deras hälsa och därmed motverkar utbrändhet.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i Kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpKraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i Kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Vi har utgått från de strukturella ojämlikheterna som finns i det Bolivianska samhället, och insett att dessa måste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhälle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojämlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fältstudie i Bolivia där vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belägen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat på hur denna genom sitt arbete och organisation påverkar det Bolivianska samhället, såväl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i särskilt djup detalj, då vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojämlikheter.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i hela värl-den. Den påverkar människors välbefinnande och skapar ofta stort lidande för de drabbade. Det är en endokrin och kronisk sjukdom med påverkan på blodsockernivån. Långvarigt förhöjda blodsockernivåer kan leda till svåra följdsjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar. Sjuksköterskan har en betydande roll i att för-medla kunskap genom ett holistiskt bemötande och att stärka pa-tienten genom ökad empowerment.

En ny tvångsvårdslag trädde i Kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård.

Rätten att kunna kräva ersättning när någon drabbats av skada eller olägenhet från en verksamhet, oberoende av uppsåt eller vårdslöshet, är viktig och har tillämpats länge, långt innan regler om immissioner blev lagstadgade. Lika länge har dock en viktig och svårtillämpad undantagsregel funnits. Regeln, som undantar skador som är orts- eller allmänvanliga, har tillämpats sedan första jordabalksförslaget kom år 1909. Syftet med denna uppsats har varit att studera detta undantag närmare och se hur det sett ut och tillämpats genom åren fram till idag. Vad uttalas egentligen om orten, vad är allmänvanligt och hur mycket ska någon skäligen behöva tåla? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod där jag nästan uteslutande använt mig av praxis och förarbeten.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande Kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.