Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i femutvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande ifrågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ettanalysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderysanalysmodell för att studera television. Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är blandannat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,Laura Mulveys ?the male gaze? och en vidare utveckling av Foucaults teori om ?thepanopticon?. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, AngelaMcRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor varsbeteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv.

The purpose of this study was to investigate the relationship between locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Problem: Övergången från pediatrik till vuxenvård tillfredsställer inte de behov som ungdomar med diabetes har vilket leder till att de känner sig osynliga i vården och osäkra i sin egenvård.Syfte: Syftet var att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever och hanterar sjukdomen i övergången från pediatrik till vuxenvård och processens påverkande faktorer.Metod: Med hjälp av 14 vetenskapliga artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.Resultat och konklusion: Att utforska sin identitet och att tänja på gränser är ett naturligt beteende under adolescensen. Detta beteende i kombination med diabetessjukdomen leder till en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Övergången mellan pediatrik och vuxenvård upplevdes av ungdomarna som problematisk. Faktorer som försvårade övergången från pediatrik till vuxenvård var klyftan i vårdkultur mellan vårdenheterna. Vuxenvården innebar ett större ansvarstagande från individen, mindre vårdtillgänglighet och mindre delaktighet från föräldrar samt bristande kontinuitet och uppföljning.