Utvärdering och optimering av underhållsprogram utförs för att säkerställa att ett flygbolags flotta underhålls optimalt. Det vill säga med högsta möjliga säkerhet till lägsta möjliga kostnad. Vid introduktion av en ny flygplanstyp baseras underhållsprogrammet på tillverkarens och myndighetens krav och rekommendationer. Men efter en tid har en stor erfarenhet angående flygplanens tillförlitlighet och problem vunnits. Denna erfarenhet kan sedan användas till att utvärdera hur effektivt underhållet är.Syftet med detta projekt är att sammanställa erfarenheter från utfört underhåll som sedan kan användas för att utvärdera underhållsprogrammet, vilket i sin tur kan leda till en optimering.Projektet har genomförts i tre delar.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd på svenska företag, vilket vi vill undersöka närmare. Syftet med resultatet av studien är att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda när de ska investera sitt kapital när earnings management förekommer..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring.

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför: ? Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat? ? Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft? ? Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet? ? Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet? ? Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden? ? Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall? Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

För tillverkande företag innebär globalisering en hårdare konkurrensmiljö vilket ställer de i innovationens ekorrhjul. Men för att innovera mer och snabbare behövs anställda med entreprenöriella egenskaper? intraprenörer. Syftet med detta arbete har varit att öka förståelsen för hur intraprenörskap tas tillvara i mindre tillverkningsföretag och identifiera främjande och hämmande faktorer. Vi har kunnat finna exempel på intraprenörer och hur dem har bidragit till att utveckla verksamheten när nödvändiga friheter har givits dem.

Bakgrund och problem: På senare år har internationella redovisningsregler påverkat densvenska redovisningen i allt högre utsträckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmänt råd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vägledning, även kallat K2. Målsättningen har varit att utforma ett regelverkutifrån användarnas behov genom att samla alla regler i ett allmänt råd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebära ett antal förändringar gentemot nuvaranderegelverk.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher.

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att välja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belåning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lägger budet. Därefter skattades marknadsmodellen utifrån dessa data.

I det här arbetet har linjär regression använts för att undersöka omolika sociala faktorer påverkar om elever får gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, arbetslöshet, disponibel inkomst, lärartäthet, andel lärare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, disponibel inkomst och lärartäthet. Enligtundersökningen påverkar utländsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. Utbildningsnivå och disponibel inkomst påverkarden positivt. Lärartätheten påverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lärare i svenska som andraspråk och modersmål inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och därför kan inget sägas säkert om dem utifrån den härundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras på individnivå.

Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar.

För att öka skyddet mot elektriska fält i processnätet på Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det går att direktjorda processnätet som i dagens läge endast är skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen är tillräcklig så att de skydd man har mot kortslutningsströmmar även fungerar i ett direktjordat nät. I ett direktjordat nät blir den minsta kortslutningsströmmen cirka gånger mindre än icke direktjordat nät då kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspänning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nät och kablarna är kan alltså vara för långa eller för klena så att en fasspänning inte klarar att driva tillräckligt stor ström vid kortslutning genom kabelns impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en så ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lång är detta inte ett alternativ.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status.-          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats?-          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?-          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden?-          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?  Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.