Sökresultat:
2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 52 av 164
Lean produktionsplanering i ett tillverkande lÀkemedelsföretag
Detta examensarbete har utförts pÄ det Uppsalabaserade lÀkemedelsföretaget Kemwell AB, tillsammans med LeankonsultbyrÄn Valcon AB. Syftet med arbetet var att förbÀttra Kemwells produktionsplanering utifrÄn produktionsfilosofin Lean, med mÄlet att skapa förutsÀttningar  för  sÀnkta  tillverkningskostnader  och  kortare ledtider. Inledningsvis gjordes en studie av relevant litteratur inom Lean. För att fÄ en tydlig bild av den befintliga produktionsplaneringen genomfördes omfattande studiebesök och intervjuer med de anstÀllda. DÀrefter analyserades resultaten av dessa, och lÀmpliga lösningsförslag pÄ de problem vi identifierat togs fram.
Kapitalskyddet i aktiebolag: Med fokus pÄ vÀrdeöverföringsbegreppet
Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.
Verifiering av VACWELD mot NASGRO : LivslÀngdsberÀkning av svetsar
I dagens samhÀlle krÀvs bra och billiga lösningar till det mesta. Detta gÀller i högsta grad inom flygindustrin dÀr komponenters tillverkningskostnad och vikt ska vara sÄ liten som möjligt. Det gÄr dock inte att uppfylla detta till kostnad av funktion eller tillförlitlighet. Ett sÀtt som ska tillgodose kriterierna Àr att anvÀnda svetsade delar istÀllet för gjutgods.Detta har Volvo Aero i TrollhÀttan tagit fasta pÄ och i syfte att effektivisera berÀkningsgÄngen för bland annat svetsar har avdelning 7162, HÄllfasthet och Strukturdynamik, pÄbörjat ett projekt som ska ta fram ett underlag till detta. Bland annat har ett eget sprickpropageringsprogram för svetsar, VACWELD, skrivits och anvÀnds som en del av berÀkningsprocessen.PÄ uppdrag av Volvo Aero i TrollhÀttan har examensarbete med syfte att verifiera VACWELD genomförts.
Konstruktion av CNC-Router
AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för TillÀmpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora anvÀndningsomrÄden Àr utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till ÀldrevÄrden.AASS, har ett önskemÄl om en enklare modell av en CNC frÀs för enklare frÀsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga pÄ kostnaden dÄ precisionen inte Àr av största intresse.Uppdraget innebÀr att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum pÄ 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skÀra i mjuka material som trÀ, plaster men Àven mjukare aluminium.Resultatet Àr en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som Àr kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum pÄ cirka 600x450x150mm.
Vad kommunicerar goodwill? : Olika aktörers syn pÄ goodwill
Goodwill Àr ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvÀrv och redovisas i ett bolags balansrÀkning. Balansposten uppstÄr nÀr ett bolag förvÀrvar en enhet för mer Àn det verkliga vÀrdet pÄ ett företags nettotillgÄngar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. GoodwillvÀrdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvÀrv. Visar det sig i framtiden att förvÀrvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultatrÀkningen.Syftet med studien Àr att fÄ en tydligare förstÄelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet Àr mot en individs egenintressen.
Finanskris och svenska banker - En analys av Handelsbankens och Swedbanks finansiella situation
Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.
Direkt skatt och fri rörlighet för kapital mellan EU och tredje land
Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.
Lantbruksbaserad biogasproduktion - miljö- och energivinster
KlimatförÀndringar i vÀrlden Àr ett stort problem dÀr alla mÄste hjÀlpa till för att stÀvja dess inverkan pÄ vÄr livsföring. Ett problem Àr utslÀppen av vÀxthusgaser dÀr djurhÄllningen stÄr för en viss del. Vid djurhÄllning sker det en avgÄng av metangas bÄde genom matsmÀltning och genom gödselproduktion dÀr endast den sistnÀmnda Àr pÄverkbar till en rimlig kostnad. För att berÀkna avgÄngen av metan frÄn djurhÄllningen i Helsingborgs stad mÄste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sÀtt för att utvinna metangas ur gödseln Àr att röta den och sedan förbrÀnna den till koldioxid och vatten.
TjÀna pengar frÄn skrivbordet! : En studie av Äkeriföretag i umeÄ
SammanfattningSom hjÀlp för att upprÀtta redovisningen köper mÄnga smÄföretagare redovisningstjÀnster frÄn redovisare. UtifrÄn kontakt med en revisor har vi givits bilden att smÄföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat mÄste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstÄr vad redovisningen ska anvÀndas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps frÄn redovisningskonsulter kan anvÀndas för att förbÀttra företagets ekonomiska stÀllning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas frÄn konsulten till företagaren pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie dÀr vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan anvÀndas? samt hur de vÀljer att paketera informationen? För att fÄ en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi Àven intervjuat tre Äkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen Àr att företagarna har en vilja att anvÀnda redovisningsinformationen i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd frÄn redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras pÄ ett sÀrskilt sÀtt..
Vad gör att kunskapsöverföring fungerar? En studie om kunskapsöverföring i ett framgÄngsrikt kunskapsföretag
Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.
Barn gör inte som du sÀger, de gör som du gör
Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.
Prognostisering av rÀntabilitet pÄ eget kapital - En jÀmförelsestudie av tre regressionsmodellers prognosförmÄga applicerat pÄ svenska data
A multivariate cross-sectional model is used in this thesis to proxy for expected earnings and to estimate return on equity for 214 companies over the period 2009-2013, using Swedish data. The model, which has never been tested on Swedish data before, is first confirmed to function as a forecasting model for expected return. Furthermore, the model is evaluated through a comparison with two univariate models based on the assumption that return on equity follows a mean reversion process. Forecast accuracy is calculated as the difference of estimated returns and actual returns. The results show that the univariate models' forecasts are superior to the multivariate model's..
Ett annat öga : VÀnskapsrelationers betydelse för ungdomars sociala utveckling
Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.
Tallen och gÀnget : Ett naturvetenskapligt inspirationshÀfte
Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.
Byteskostnader pÄ den svenska elmarknaden
Byteskostnader Àr den kostnad som uppstÄr nÀr konsumenter som köpt en vara eller tjÀnst frÄn en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebÀr kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjÀnst. Syftet med denna uppsats Àr att estimera byteskostnader pÄ den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger pÄ elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att berÀkna byteskostnaderna har begrÀnsats till de 15 största utifrÄn deras respektive marknadsandel, dÀr marknadsandelar avser antal kunder.