Sökresultat:
2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 40 av 164
Kostnad för och effektivisering av skyltning vid vÀgarbeten vid VÀgverket Produktion Drift Norr
Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning ingÄr det att göra en fördjupning i ett för mig personligen intressant Àmne, men Àven för min arbetsgivare, i detta fall VÀgverket Produktion Drift Norr. Jag har tillsammans med min arbetsgivare valt att titta nÀrmare pÄ hur skyltningen kan effektiviseras samt vad skyltningen kostar under ett projekt. VÀgverket Produktion driver varje sommar ett stort antal VÀg & AnlÀggningsprojekt dÀr en sak som skyltning Àr en stor del för att jobbet ska fungera. En fundering som allt som oftast dyker upp Àr hur skyltningen kan skötas sÄ smidigt som möjligt. Ett annat problem Àr att avgöra vilket pris som ska sÀttas i anbudsskedet för just skyltningen.
Folkfinansiering för smÄföretag : En kvalitativ studie om folkfinansiering och traditionell företagsfinansiering i en svensk kontext
Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.
OÄterkalleliga fullmakter : SÀrskilt vid begagnande av röstrÀttsfullmakt pÄ aktiebolagsstÀmma samt förhÄllandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen
För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.
FörÀldrar och skola - en utmanande relation : Problembeskrivningar utifrÄn ett förÀldraperspektiv
Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.
Ăkad effektivitet till lĂ€gre kostnad : En kostnadseffektivisering av materialflödet pĂ„ ICA Sverige ABs distributionsenhet i BorlĂ€nge
Det hÀr arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden pÄ ICA Svergie ABs distributionsenhet i BorlÀnge, Àven kallat DE BorlÀnge. DE BorlÀnge Àr en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka sÄvÀl som under en dag uppstÄr stora variationer i volymer vilket leder till att det Àr svÄrt att hitta en optimal drift. DE BorlÀnge misstÀnker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket Àr grunden till att examensarbetet genomförs.För att fÄ en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbÀttra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick frÄn att först kartlÀgga flödet för att sedan identifiera och vÀlja ut potentiella förbÀttringsomrÄden.
Studie av olika alternativ för elektronisk handel
Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna fÄ en hjÀlp med jÀmförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar Àr web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. NÀr jag jÀmfört systemen har jag tittat pÄ i första hand fyra huvud frÄgor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och sÀkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system frÄn fyra olika leverantörer.
Undersökning av smidesverktyg : Kostnad och kvalitet
Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Patric Crafoord, student vid fakulteten för hÀlsa, teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads Universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr den avslutande delen pÄ Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik.Examensarbetet har utförts pÄ Arvika Smide AB vars uppdrag gick ut pÄ att systematiskt kunna minska den totala verktygskostnaden och att sÀkra en given kvalitetsnivÄ.Saker som behandlats i rapporten Àr flytt av verktygsavdelningen som kan spara 1-1,2 miljoner kronor om Äret samt förkorta tidsÄtgÄngen för tillverkning av verktyget med 4-12 dagar, prioriteringsordning av verktygsproblem vilket resulterade i en 32 % minskning av verktygsproblemen i pressgrupp 4 men en ökning med 52 % i pressgrupp 5 och möjligheten att anvÀnda statistisk processtyrning i smidesprocessen samt berÀkning av processens duglighet som visar sig vara god.Med i rapporten finns ocksÄ en teoretisk del som beskriver sÀnksmide och excenterpressen som anvÀnds pÄ Arvika Smide AB..
Hur resonerar smÄföretag med hög tillvÀxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra smÄföretag i LuleÄregionen
I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.
"Jag vill göra allt!" - En kvalitativ studie om en grupp högskolestudenters val att utbilda sig.
AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.
Speglar kassaflödesanalysen bankers finansiella prestationer? -en kvantitativ studie av noterade europeiska storbanker
Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frÄnbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lÀmpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden Àr inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs förestÀllningsram syftar redovisningen till att ge sÄrelevant information till anvÀndaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys Àr relevant för anvÀndaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker sÀger nÄgot om huren bank presterar finansiellt. Studien kan dÀrmed ge ett bidrag till frÄgan huruvida det finnsett vÀrde för anvÀndarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att undersöka europeiska banker som Àr aktiva,noterade och tillÀmpar IFRS.
Justerverksuppföljning vid företaget JG Anderssons söner AB
I denna rapport redovisas en studie av det nya justerverket vid JGA:s (JG Anderssons söner AB) sÄgverk i Linneryd. Studien Àr inriktad pÄ ÄtgÀrder som kan öka produktiviteten samt förbÀttra arbetsprocessen. De faktorer som studerats i justerverket Àr produktivitet, spill, kvalitetsutfall, kostnad/förtjÀnst och tillgÄngen pÄ sorteringsfack. BerÀkningar av faktorerna har utförts med anvÀndning av lagrade driftsdata frÄn justerverket. I arbetet ingÄr en jÀmförelse med driftsdata frÄn det gamla nu utbytta justerverket.
Basel II - does it matter?
KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.
En studie av begreppet samma eller likartad verksamhet : Ur ett neutralitetsperspektiv
För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.
Leveransprecision och ledtid : tvÄ nyckeltal för styrning av virkesflödet
Inom olika industrigrenar har under ett flertal Är ett kvalitetstÀnkande vuxit fram. För
skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare.
skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter
industrins behov. Denna process Àr komplex, och för att styra denna anvÀnder sig
skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhÄllande till
planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara
kostnadskrÀvande.
UtvÀrdering av skalvÀggar som byggnadsmetod
Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i VÀxjö har hjÀlpt oss kartlÀgga skalvÀggars för- och nackdelar. FrÄn intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan dÀrifrÄn dragit slutsatser. Det Àr inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som Àr att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, Ärstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hÀnsyns till.Genom att planera bÀttre, öka förtillverkningen, skapa en bÀttre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, sÄ anser man allmÀnt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. DÄ man kan fÄ kortare byggtider och lÀgre totalkostnader. .