Sök:

Sökresultat:

2453 Uppsatser om Kostnad för kapital - Sida 27 av 164

Processen att omvandla Humankapital till Strukturkapital

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att utreda hur reklambyrÄer arbetar för att överföra, sprida och bevara medarbetarnas kunskap inom företaget, och om det finns potential för bloggar och wikis i denna process. Det ska Àven undersökas vilken kunskap hos anstÀllda som bör omvandlas till strukturkapital för att skapa vÀrde för företaget. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har det anvÀnts en egenkomponerad referensram utifrÄn de teorier som valts. Denna har sedan genomsyrat hela uppsatsen. Uppsatsen Àr av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktÀr.

Vidareutveckling av bagagehylla

Detta examensarbete Àr ett vidareutvecklingsprojekt som har utförts i samarbete med Bombardier Transportation AB. Företaget Àr en vÀrldsledande tillverkare av spÄrbundna fordon och detta projekt behandlar bagagehyllan i deras passagerartÄg Regina. Antalet tÄgresenÀrer har ökat i takt med den ökade miljömedvetenheten vilket har resulterat i hÄrd konkurrens dÀr pris och vikt spelar en avgörande roll. Examensarbetet har dÀrför utförts med mÄlet att reducera bagagehyllan till bÄde vikt och kostnad.Fokus i examensarbetet ligger vid förstudie av tidigare dokument kring bagagehyllan sÄ som analys av kravspecifikation, inköpslistor, underhÄllsinformation samt analys av bagagehyllans utformning genom studier av ritningar och befintlig hylla. Förstudien har visat pÄ ett antal omrÄden med potential för vikt och kostnadsreducering som till exempel alternativa leverantörer eller material samt förenklingar av konstruktioner och monteringsmetoder.Efter analys av ovan nÀmnda omrÄden för vikt- och kostnadsreduktion har ett antal lösningar föreslagits.

Litar norrbottningarna pÄ rÀttsvÀsendet?: en studie av 686 norrbottningars förtroende för rÀttsvÀsendet i Norrbotten

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Genreindelningen i Ungdomsrummet pÄ Mariehemsbiblioteket : en utvÀrdering

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Att skapa lojalitet i organisationer : Lojalitet i privat och offentlig sektor

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Ingen kan allt, men alla kan nÄgot : - en studie om kunskapsöverföring i crowdsourcing team

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

Konsultföretags anvÀndning av sociala medier : En strategi för en ökad samhörighet och ett ökat kunskapsutbyte

IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

Geografiska mönster av skogsbrÀnsleflöden för JÀmtlands lÀn

BiobrÀnslen stÄr i dagslÀget för 20 % av Sveriges tillförda energi. AnvÀndandet av förnyelsebara kÀllor förvÀntas öka till 50 % Är 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 mÄlen. Balansen mellan förbrukning och tillgÄng pÄ skogsbrÀnslen beskrivs som ojÀmnt fördelad över landet. För tÀtbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige rÄder ett underskott medan den potentiella tillgÄngen Äterfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 Ärs skogsbrÀnsleflöden för JÀmtland med avseende pÄ vad som stannade respektive lÀmnade lÀnet. Arbetet berÀknade Àven upptagningsomrÄden för JÀmtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvÀrmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.

Finansiella mÄtt - En studie av intern och extern anvÀndning

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

AHP-modellen och kapitalkostnaden i onoterade bolag : En lösning pÄ vÀrderingsproblematiken i onoterade bolag?

Bakgrund: De onoterade företagen stÄr för en betydande och ökande del av svenskt nÀringsliv. De smÄ onoterade företagens utmÀrkande drag, vilka inte behandlas i traditionella vÀrderingsmetoder (till exempel CAPM), kan fÄ stor inverkan pÄ det framrÀknade företagsvÀrdet varför det Àr viktigt att hitta modeller som pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avspegla Àven de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bÀttre kan fÄnga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sÄdan modell Àr AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review Är 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som anvÀnds inom företagsvÀrderingsomrÄdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. TvÄ centrala frÄgor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller anvÀndas till grund för en extern vÀrdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillÀmbar och vilka förÀndringar behöver göras i sÄdana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital pÄ tvÄ fallföretag med hjÀlp av de vanligaste modellerna inom vÀrderingsomrÄdet.

Kulturella intressen och instÀllning till utbildning bland elever pÄ designprogrammet

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Konstruktionen av moderskapet : En diskurspsykologisk undersökning

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Avskaffad revisionsplikt : En studie om vilka faktorer som Àr avgörande i valet att ha en revisor eller inte

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte lÀngre behöver anstÀlla en revisor. Enligt uppgifter frÄn Bolagsverket Àr det en stor majoritet av de Àldre aktiebolagen som vÀljer att behÄlla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen Àr vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska Àven undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende pÄ om det Àr ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag Àr allmÀnt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision Àr en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Vem vÀljer? : ? en undersökning om elitungdomars syn om fotboll och kulturella aktiviteter ur ett sociologiskt perspektiv

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna sjÀlva. För att förstÄr detta fenomen har vi vald att anvÀnda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet anvÀnds för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ gruppintervju dÀr samtliga respondenter var 19 Är. Det empiriska materialet utgÄr frÄn sex elitidrottande ungdomar som Àr verksamma i Uppsala. Resultaten frÄn studien tyder pÄ att elitfotbollsspelare som Àr uppvÀxta i likartade sociala omgivningar och gÄr i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet Àr starkt kopplat till hemmiljön dÀr elitungdomarna Àr en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgÄngar som hemmiljö, vÀnner etc.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->