Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars Kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars Kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre Kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars Kost och hälsovanor.

Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar Kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring Kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om Kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för Kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar. .

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande Kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i Kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers Kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers Kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och Kost på skolan? Hur kan pedagoger göra Kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med Kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med Kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne.

Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är Kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om Kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av Kost hos individer med diabetes typ 2.

Vårt examensarbete handlar om vad bra Kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra Kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra Kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra Kost.

Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland Kosten. Idag finns många olika Kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska Kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk Kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig Kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av Kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende Kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk Kost, och att de känner sig obekväma i att ge Kostråd till gravida som äter en vegetarisk Kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter veganKost upplever barnmorskans bemötande beträffande Kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter veganKost upplever barnmorskans bemötande beträffande Kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandKost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt veganKost upplevde att barnmorskans kunskap om deras Kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandKost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om Kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras Kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandKost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande Kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om Kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt veganKost och de gravida som åt blandKost upplevde barnmorskans bemötande beträffande Kost olika. En ökad kunskap om veganKost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter veganKost upplever barnmorskans bemötande beträffande Kost som bättre..

Syftet med studien var att undersöka studenters Kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas Kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters Kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre Kost- och motionsvanor än de manliga studenterna.

Ohälsan relaterad till Kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring Kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring Kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam Kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem Kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

De senaste åren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i år 9 ha kunskap om sambandet mellan Kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i år 9:s Kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det någon skillnad på kunskaperna om Kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers Kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dåliga Kostvanor innebära på lång sikt? Undersökningen gjordes på två skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen på dessa skolor var att vi gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning där.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av Kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Kost- och motionsvanor hos elever i årskurs fyra på en skola i södra Sverige ser ut.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet Kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet Kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen.