Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse angående chefers stress, återhämtning, gränsdragning samt krav på anträffbarhet utanför ordinarie arbetstid. Utgångspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer på åtta chefer genomfördes. Den metod för analys som användes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kände krav på att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Bakgrund:Barnövervikten är ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien är att undersöka vilken syn vuxna har på barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien är av en undersökande karaktär som skall slutligen besvara de frågeställningar som har ställs. Relevant litteratur och tidigare forskning på området övervikt, samt två empiriska delstudier har används för att få svar på studiens frågeställningar.? Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar?? Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjälpa barn med övervikt?Metod:For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Bakgrund: En stor del av maten som produceras idag tillverkas och konsumeras på ett ohållbart sätt som skadar miljön. Hållbart producerad kost (HPK) är mat med så litet klimatavtryck som möjligt, till exempel varor med låga utsläpp av växthusgaser, effektiv markanvändning, hållbart fiskad fisk, ekologiskt producerade varor etc.Flera studier har tidigare gjorts på konsumenters motivation till ekologiska köp eller mat med låga koldioxidutsläpp. Det finns dock ingen liknande forskning på hållbart producerad mat i en bredare bemärkelse.Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på nyckelfaktorerna som motiverar konsumenten att välja HPK framför en icke hållbar producerad kost (IHPK)Metod och material: En webbaserad enkätundersökning gjordes via klusterval bland Uppsalastudenter på BMC samt via sociala medier.Resultat: Bland de 336 respondenterna fanns en överrepresentation av kvinnor, högutbildade, studenter samt personer inom åldersgruppen 19 - 35 år. En stor del av respondenterna var positivt inställda till HPK, men färre kunde tänka sig att köpa den. Flest kvinnor angav "ansvar" som den viktigaste faktorn i sitt kostval, medan flest män angav "bekvämlighet" som den viktigaste aspekten.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande.Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap?Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor.Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder.Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till..

Att bara leva på livsmedel från växtriket är en gammal företeelse, men begreppet vegan för de som bara äter vegetabilier myntades först 1944. Man kan välja att bli vegan av etiska, miljömässiga, hälsomässiga och ekonomiska skäl, samt att valet av kost även kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien är att belysa de problem som kan uppstå, för individen, till följd av en vegansk kosthållning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrån grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

Information har samlats in från 11 st nyblivna cheferinom både den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de här informanterna är att debefinner sig på sin första chefsroll och därmed ej harnågon tidigare erfarenhet av att leda människor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svårighetersom individen stöter på när den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förväntar sigatt rollen kommer innebära jämfört med hur det blir ipraktiken. Det som främst skiljer sig är att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del änväntat, vilket påverkade våra informanter negativt.Likaså är man inte helt förberedd på att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan på de sompåverkas. Faktorer som påverkar den nya chefen införsitt arbete är främst möjligheten till att ha fått följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.Likaså har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförståelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..