Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

SammanfattningÄmne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda MagnussonHandledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens HögskolaNyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-Mouth, tidigare erfarenheter, rederiTitel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? ? En studie omförväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivandesjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna iSverige har på sina framtida arbetsgivare.Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörervid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtidaarbetsplatser?Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böckeroch artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföringoch marknadsundersökningar.Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativinsamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts förundersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studentersom tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdesupp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningarpå trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivasombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter somgym, Internet och sällskapsrum.

Trots mångåriga ansträngningar och även om relativt många hundar röntgas i Sverige idag, så orsakar armbågsleds- och höftledsdysplasi fortfarande stora problem inom många hundraser, t ex labrador retriever. Armbågsledsdysplasi (AD) och höftledsdysplasi (HD) klassificeras som utvecklingsrubbningar. Armbågsledsdysplasi (AD) är ett samlingsbegrepp för sådana förändringar i leden som redan hos den unga individen kan leda till osteoartros (OA). Armbågsledsartros innebär en onormal förslitning av ledbrosket i armbågsleden vilket ger upphov till benpålagringar. Olika typer av tillväxtrubbningar i och runt leden är orsak till förslitningen av ledbrosket och de senare uppkomna pålagringarna.

Den här studien behandlar ?alarmerande nyheter? på internet och är en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media på nätet. Allmänheten översköljs dagligen med information gällande kost, hälsa och livsstil från olika mediekanaler. Ständigt uppmanas allmänheten till att ändra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat.

För att inom hälsopromotivt arbete kunna hjälpa individen att leva ett mer hälsosamt livbehövs motivation. Tidigare forskning visar att coaching är en arbetsmetod som skulle kunnaförbättra motivationen hos individen, vilket gör det lättare att upprätthålla hälsosamma vanor.Studiens syfte är att undersöka hur coaching kan påverka viktminskning, motivation tillviktminskning samt motivation till fysisk aktivitet och kosthållning. Undersökningen har enkvasiexperimentell design med både före- och eftermätning, i form av en enkät. Experimentetbestod av att experimentgruppen fick delta i coachingsamtal medan kontrollgruppen inte ficknågon påverkan. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällandeviktminskning eller motivation till viktminskning, till motion eller till att äta nyttigt.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Det har varit många debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag äter mer godis, läsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen är att undersöka några pedagogers syn på kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska måltiderna i allmänhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn på hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska måltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förändrats mycket och sockerintaget har minskat på förskolan under de år de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte påverka kosten men kan välja att ta bort vissa livsmedel på avdelningen som de anser inte är nyttiga.