Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den Korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått Korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

Psykodynamisk Korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk Korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet.

Parallellt föräldraarbete anses vara en viktig del av barnterapi. Många forskare menar att det ändå saknas tydliga modeller för föräldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera föräldraarbete parallellt med Korttidsterapi för barn, utifrån föräldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med föräldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder på att föräldrarna har övervägande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad Korttidsterapi såsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/Härnösand, där författarna själva är verksamma. Modellen innehåller en särskild struktur med urvalsprocess utifrån särskilda kriterier och 1-2 samtal som är två timmar inkl paus. Ett salutogent synsätt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, där det också ingår reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förändringsprocess som familjerna själva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att få en fördjupad beskrivning av modellen samt närmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/Härnösand tänker att de påverkas av att arbeta med denna modell och vad de tänker att de själva bidrar med som är verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk Korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

I föreliggande studie utforskades möjliga effekter av en individuell korttidsbehandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) på individer med migrän. Två personer med mångårig migrändiagnos behandlades under 4 sessioner. Designen var av fallstudie-typ med förmätning, eftermätning och uppföljning. Behandlingen utvärderades med livskvalitetsformuläret QOLI, dagboksskattningar och intervju.Efter behandlingen har skattningar av migrän minskat hos en av deltagarna och ökat hos den andra. Skattningar av livskvalitet har vid uppföljningen ökat för båda deltagarna.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVåren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper på ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad Korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete.

Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad Korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad.En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal.I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk Korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.