Informationsspridning och kommunikation pÄ andra sÀtt Àn fysiska besök pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor anvÀnder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.ForskningsfrÄgorna som denna studie utgick frÄn var vilka hinder som finns för en framgÄngsrik kommunikation och vilka positiva effekter anvÀndandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjÀlpmedel och videokonferenser.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion pÄ en fusion mellan tjÀnsteföretag.Fusioner Àr ett vanligt förekommande bland dagens företag, sÄ Àven för tjÀnsteföretag. Frontpersonal anses vara sÀrskilt viktig i tjÀnsteföretag dÄ de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion Àr det dÀrför viktigt att skapa förutsÀttningar för att tvÄ mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sÄdana förutsÀttningar Àr kommunikation.Formell kommunikation kan anvÀndas till att skapa acceptans för en fusion och införa förÀndringar vid denna. En förutsÀttning för att frontpersonalen skall uppnÄ en högre förstÄelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvÄvÀgskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv förestÀllning av en fusion.

Forskningsrön tyder pÄ att organisatoriska och sociala faktorer Àr den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. FöresprÄkarna för involvering av anvÀndarna för lyckad implementering Àr mÄnga. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation dÀr det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har pÄverkat organisationens anstÀlldas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebÀra större acceptans hos anvÀndarna, dÄ de fÄr förstÄelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssÀttet, det vill sÀga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte pÄverkar utfallet av anvÀndarnas acceptans gentemot ERP-systemet, sÄ lÀnge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Intresset i denna studie lÄg i huruvida organisationsstruktur pÄverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. AvgrÀnsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, dÀr syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen dÀremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det Àr kommunikation som utgör grunden och framgÄngen för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inlÀsning pÄ teorier om kommunikation besvarades nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur pÄverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen pÄverkar kommunikationen?GÄr det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i sÄ fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nÄ fram till den eller de som Àr tÀnkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gÀllande information, svÄrighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser pÄ varje enskild enhet och svÄrighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Syftet med min studie Àr att genom att studera frÄnvarostatistik, betygstatistik, nationella prov Äk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.