Sökresultat:
313 Uppsatser om Kortsiktig prognos - Sida 4 av 21
Prognoser vid Ahlsell
Att på förhand bestämma hur mycket som ska köpas in för att täcka en ännu okänd efterfrågan, är en fråga som många inköpare kämpar med. I takt med att resurser ska utnyttjas allt effektivare blir kraven högre på minskat resursslöseri. Det ställs allt högre krav på korrekta prognoser samtidigt som det har blivit allt svårare att prognostisera enskilda artiklar. Sortimenten har utökats, artiklars livslängd har förkortats och företagsförvärv förvränger efterfrågestatistiken. Samtliga av dessa problem kämpar Ahlsells centrallager i Hallsberg med.
Budget eller prognoser -eller både och?
Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..
Behandlingsklimat & behandlingssammanbrott på en LVU-institution : Behandlingsklimat & behandlingssammanbrott på en LVU-institution
Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott..
Prestationsbelöning ? vad anser marknaden? : En studie om svenska aktiemarknadens reaktion på förslag till aktierelaterade incitamentsprogram.
Med historien om bonusskandaler i bakhuvudet och den debatt ämnet bidragit till valde författarna att genomföra denna studie är syftet varit att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion på förslag till aktierelaterade incitamentsprogram, via förslagens kortsiktiga kurspåverkan. Dessa program innebär att förmånstagaren får ersättning baserad påvillkorsstyrd prestation, dvs. rörlig ersättning eller bonus i vissa avseenden, i form av aktier. Studiens resultat pekar på att marknadens reaktion/kortsiktig kurspåverkan inte är statistisk signifikant för fenomenet, men att trender påvisats vid indelning efter företagsstorlek och typ av incitamentsprogram. Att utfallet blivit så tror författarna beror på att signalen tolkas olikaav investerare beroende på om företaget är litet eller stort, dvs.
Screening för våld i nära relationer mot kvinnor : Genomförande. utfall och påverkande faktorer
Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprätthålls.
Att prognostisera avverkningspotentialen i privatskogsbruket
For the actors in the Swedish forest industry, it is important to have the ability to forecast the state in the privateforests. The information that comes out of the forecasts will be the base for the activities strategic direction.The aim in this exam is to survey what information that is present today as basis for forecast calculation, andeven to examine what other possibilities it might have in the future.From a limited geography and out of different time perspective forecast the felling potential in the privateforestry.With the word felling potential means regeneration felling and thinning. The exam will answer the questions:What information is needed to build a relevant forecast model?Is this information available today?Is there information to buy that would improve the forecast model?The result of this exam will be presented in form of a ”case study” showing the opportunities in the market tocreate a forecast calculation of felling potential in the private forestry within the Forest Owners’ AssociationMellanskogs wood-area Dalarna..
The perception of information among women with breast cancer
Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.
Tid är pengar : hur lärare på Komvux upplever att resurserna påverkar det pedagogiska arbetet
Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.
Dödsorsaker och överlevnad hos svenska katter diagnosticerade med hypertrofisk kardiomyopati
Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är kattens vanligaste hjärtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva länge men ett ansenligt antal drabbas av hjärtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vänster kammare. Etiologin för sjukdomen är inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Kliniskt är HCM en uteslutningsdiagnos som ställs vid en ultraljudsundersökning av hjärtat då andra orsaker till hjärtmuskelhypertrofi uteslutits.
Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska värde.
Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjärtsvikt vid diagnostillfället inkluderades i studien.
Kvinnors upplevelser och copingstrategier vid bröstcancer - En Litteraturöversikt
Av alla kvinnor som blir sjuka i cancer drabbas 29, 2 % av bröstcancer. Mortalite-ten har i Sverige emellertid sjunkit och dagens prognos har förbättras vilket resul-terat i en 87,8 procentlig fem-års överlevnad av totala incidensen. Syftet med den-na litteraturöversikt var att ge en överblick av kvinnors upplevelser samt copingst-rategier vid bröstcancer. Vald litteratur har inhämtats från PubMed och CINHAL och härstammar från sex olika länder. Litteraturöversiktens resultat grundar sig på sex huvudteman och fem subteman samt tre framträdande copingstrategier.
Stabilitets- och tillväxtpakten inom EU : uppfylls reglerna?
Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.
Att besegra de inre demonerna : en artikelserie om depressionsbehandling
Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.
?Man är ju ett föredöme när man är ute och handleder undersköterskor och elever. . .? : en studie om sjuksköterskans pedagogiska roll inom kommunal äldreomsorg
Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.
En stressig skola: en studie om hur skolan agerar för att
förebygga stress
Syftet med studien är att undersöka om indikatorer på stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda på hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i åk 7-9. Undersökningen på en skola i Luleå kommun bestod av enkäter som delades ut till 106 elever i årskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal på skolan. Resultatet visar att många elever upplever stressymtom, såsom huvudvärk, tidsbrist och oförmåga att påverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar påvisas i resultatet av enkäten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer än killar. Trots att många lärare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssätt för att motverka stressen.
Incitamentsprogram : Mer än bara svarta tidningsrubriker
Incitamentsprogram används av många företag som ett sätt för ägarna att kontrollera ledningen men även för företag i stort ska kunna attrahera kompetent personal. Ett incitamentsprogram kan bestå av en kortsiktig rörlig lönedel och en långsiktig rörlig lönedel och tilldelningen kan ske i kontanta medel och/eller olika aktierelaterade instrument. I Sverige är incitamentsprogram en relativt ny företeelse jämfört med exempelvis USA. Syftet med denna uppsats är att söka efter likriktningar gällande incitamentsprogram mellan företag noterade på stockholmsbörsens A-lista och att undersöka vad som påverkar utformandet av incitamentsprogrammen, detta genom att undersöka företags finansiella rapporter. För att öka förståelsen för eventuella likriktningar och skillnader har tre intervjuer genomförts med personer på tre av de 28 undersökta företagen.