AbstractTitel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats..

Bakgrund:Företagens villkor utifrån ett konkurrensperspektiv ändras idag fortare än någonsin och möjligheterna att nå framgång bygger i högre grad på en förmåga att förutse, anpassa sig till och agera på omvärldens snabbt föränderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept måste förändras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik ställer. De senaste decennierna har Lean och Agile trätt fram som två lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av många företag som önskar effektivisera sin verksamhet. Både Lean och Agile använts främst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa två lednings- och styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsområden samt hur de kan kombineras.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation använder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta påverkar deras arbetssätt och leveransförmåga.Metod:Studien är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation från websidor och intern företagsinformation.Slutsats:Resultaten visar på att Lean och agila arbetssätt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra väl.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsområde kring utbildning och lärande i vuxenlivet, läraryrkets praxislärande och utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa och problematisera samt berätta hur lärare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptäcka mönster i förändringsarbetet. Undersökningen fokuserar på följande fenomen: innehåll i process, lärandeprocess och förändringsresultatet. Vilka frågor lyfts fram i samtalen? Vad är det som karakteriserar en lärande process? Hur framträder förändring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap.

Titel: Eskort på nätet - En studie om nätprostitution ur ett individperspektivFörfattare: Ayla Irebring-RuiperezKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15pUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Handledare: Jenny WiikSidantal: 52 sidorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur sexsäljande kvinnor över nätet uppleversin livssituation samt yrkesverksamhetUppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är Prostitutionsenheten i MalmöMaterial och metod: 3 st personliga intervjuer med slumpmässigt utvalda kvinnligaprostituerade via nätet. Samtalet pågick i cirka en timme och utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Vid två tillfällen har ljudinspelningar genomförts och sedan transkriberats inför analys. Ett av samtalen har utförts via telefon och har då renskrivits utifrån anteckningar som togs under intervjutillfället.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur tre stycken prostituerade kvinnor upplever sin livssituation. Här berättar de hur de upplever de kunder de möter, hur deras yrkesval påverkar relationer i vardagslivet samt ute i samhället.

Detta är ett 20 poängs examensarbete utfört under 2004 vid Luleå tekniska universitet i samarbete med MRM konsult AB. Examensarbetet ingår som avslutning på civilingenjörsutbildningen Samhällsbyggnadsteknik med inriktning geografisk informationsteknik (GIT). Examensarbetet syftar till att ta fram en modell för att i ett geografiskt informa-tionssystem (GIS) hålla samman miljöinformation kopplat till ett geografiskt område. Med miljöinformation menas de rapporter, anteckningar, protokoll, analysresultat, kartor, fotografier m.m. som tas fram i och med att en plats undersöks för eventuell sanering.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Sammanfattning Barn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Idagens samhälle är det många som är inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (Ståhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist på kunskap. På grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det något som motiverar människor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en träningsbroschyr svaret. En träningsbroschyr som har en text som de flesta människor ska förstå, med färg som lockar till läsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du än befinner dig.