Sökresultat:
36 Uppsatser om Korridorer - Sida 3 av 3
När tågen slutat gå : förvandling av övergiven räls till publikt promenad- och parkstråk
Abandoned and unused railway structures often possess
great potential if they are reclaimed and reused for new
purposes. The thesis focuses on the global trend of
restoring and revitalizing these areas, converting them
into park areas, rail trails and green corridors in the city
landscape, while preserving their ecological, social, esthetic and historic values.
These rail areas were often abandoned when industries
moved out from the cities, either to industrial areas or
abroad. The use of railways for transporting industrial
goods was also replaced to a large extent my motorized
road vehicles in the mid 20th century, leaving the rails
under-utilized. Because of their location and intrinsic
values, they can be reused for important functions, such
as green areas in the city environment, providing space for
recreational activities and exercise and social meetings and
interactions.
I have closely investigated the three park areas High Line in New York, Promenade Plantée in Paris and Schöneberger
Südgelände in Berlin, which have all gone through this
transformation in recent years. I have summarized my
conclusions in three key concepts to consider: design for
social values, preserve the architectural history, and leave
room for future evolution.
The final part of my work is a design program for an
abandoned railways area in Stockholm: Eriksdal railway
area.
Opera i Stockholm, galärvarvet
GALÄRVARVET har ett enastående läge vid Djurgårdens början och ligger i direkt närhet till några av Stockholms populäraste turistmål. Platsen är idag en öppen parkyta, som med sitt soliga och vattennära läge är en del i ett populärt promenad- och picknickstråk. En opera på denna plats hade både fungerat som dragplåster för hela Djurgårdsområdet och även gett Galärparken en byggnad att omge sig runt.PROBLEMET som uppstår när man kopplar samman operans massiva program med Galärparkens begränsade yta är att stora delar av parkytan försvinner, och med en stor och massiv byggnad tror jag att platsens offentliga och allmänna karaktär hade försvunnit. På Djurgården finns ett antal större offentliga byggnader som alla på något sätt förhåller sig till en övergriplig och mänsklig skala. En av grundtankarna var att arbeta med en uppbruten fasad för att byggnaden ska upplevas som mindre och även bli en naturlig del i landskapet på Djurgården.VIKTIGT under projektet har även varit ge grönytan tillbaka till dem som idag nyttjar platsen.
Svordomar och kränkande språkbruk bland lågstadieelever : En studie ur ett lärarperspektiv
Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de Korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
?Finns ju de som tycker det räcker att gå till jobbet och vara med barnen, bara? : Om förutsättningar för kreativa personer i svensk förskola
Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de Korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
?Världen förlorar kampen mot ebola? : En kvantitativ innehållsanalys om hur ebola gestaltades i svensk storstadspress hösten 2014
Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de Korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i Västerbotten
Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid
och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla,
grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett
bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som
utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens
potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett
urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och
landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta,
trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt
kulturpåverkan registrerades.