Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.   408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, Korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades på BT Products AB i Mjölby utifrån en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en målningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvärderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gällande process målas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermålning, där eftersträvad färgskikttjocklek är 70 µm. Målningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhålla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrån en bestämd kvalitetsindikator, färgskikttjockleken. Data samlades in utifrån denna indikator genom kontinuerlig mätning på utvalt objekt och med hjälp av en mätmall för att erhålla jämförbara observationer.