Sökresultat:
624 Uppsatser om Korrelation - Sida 9 av 42
Att veta vad man inte vet
I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark Korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga.
Oljeprisets påverkan på aktiekurserna i internationella och svenska oljebolag
Uppsatsen studerar hur aktiekurser i oljerelaterade bolag har reagerat vid kraftiga svängningar av oljepriset och undersöker hur oljepriset och aktiekurserna följer varandra under en längre period. Uppsatsen använder sig av en event studie samt ett Korrelationstest som metod. Det ingår totalt 8 bolag i studien som undersöks mot Brent råolja. Studien visar att företagen reagerar vid en kraftig rörelse i oljepriset samt att det finns en stark Korrelation mellan oljepriset och aktiekurserna i majoriteten av företagen..
Villamarknaden - en studie av pris och omsättningsutvecklingen 1990-2002
Vi har i vår uppsats undersökt huruvida det finns Korrelationssamband mellan makroekonomiskafaktorerna och pris- och omsättningsutvecklingen för villor, för perioden 1990-2002. Faktorerna har i tidsserier analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys.Resultaten av vår undersökning tyder på att förändringar av makroekonomiska faktorer leder till förändringar på villamarknaden. Resultaten är dock inte entydiga varför vi inte kan påvisa någon generellt gltig formel.
Kan den hydrologiska modellen S-HYPE användas för att beräkna grundvattennivåer med tillräcklig noggrannhet?
Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för den nationella övervakningen av grundvattennivåer. I Grundvattennätet finns drygt 300 mätstationer där grundvattennivåer observeras två gånger varje månad. Grundvattensituationen i Sverige och grundvattenmagasinens fyllnadsgrad presenteras med kartor som konstrueras med data från de uppmätta grundvattennivåerna. För att öka detaljgraden i kartorna syftade detta arbete till att undersöka om beräkningar från den hydrologiska beräkningsmodellen S-HYPE kunde användas för att fylla ut med data där mätningar inte finns tillgängliga. Arbetet utfördes genom Korrelationsanalyser mellan uppmätta och beräknade grundvattennivåer för att avgöra noggrannheten i S-HYPEs beräkningar av grundvattennivåer.
Kalibreringav mikrovågsinstrumentet HK1-Mc för ostarna Herrgård 17 % och Grevé 17 %
Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hårdostsorterna Herrgård med en fetthalt på 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt på 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovågsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet använder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mäta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpå erhållna mätdata jämfördes med analysvärden från ett FTIR-instrument, som användes som referensanalysmetod. Erhållna mätvärden från mikrovågsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpå lämpligt ?slope? och ?intercept? erhölls för mikrovågsinstrumentet.
Rehabilitation in a tropical secondary rain forest in Malaysian Borneo : early effects of canopy properties on light conditions at the forest floor
Tropisk regnskog i Sydostasien är ett av de områden som hyser störst biodiversitet i världen, av vilken stora ytor är hotat. Ön Borneo drabbades av en katastrof åren 1982-1983 efter att väderfenomenet El Niño orsakat torka med vidsträckta skogsbränder som följd. Detta lämnade stora ytor av Borneos skogar i ett undermåligt, sekundärt tillstånd. På grund av detta startades INIKEA projektet med syfte att rehabilitera skogar i regionen kring Tawau vid östkusten av delstaten Sabah i Malaysia. I denna studie undersökte jag resultatet av rehabiliteringsarbetet på krontaket i tre olika skogstyper genom att ta hemisfäriska foton med en digital systemkamera (DSLR).
Relationen mellan fysisk aktivitet, motorisk kompetens och hälsorelaterad livskvalitet : En studie på barn i skolår 2 i Storstockholm
SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva Korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.
Skador inom svensk damishockey : En enkätstudie
Bakgrund: Ishockey är en sport som i studier visat sig ha en hög skadefrekvens. Sporten utövas av kvinnor likväl som män men hur sporten spelas skiljer sig åt beroende av kön samt mellan olika länder. En kartläggning av skadeproblematiken utgör första steget i ett skadepreventivt arbete. Dock finns i dagsläget inga studier angående skadepanoramat inom svensk damishockey.Syfte: Att kartlägga skadeproblematiken inom svensk damishockey utifrån ålder, antal exponeringstimmar, skadelokalisation, skadetillfälle, skadefrekvens samt hur lång matchfrånvaro skador föranleder. Att undersöka samband mellan skadefrekvens och exponeringstimmar samt skadefrekvens och ålder.Metod: En webbaserad enkät utformades i en retrospektiv design.
Repeterbarheten hos olika forimätningsmetoder : En jämförelse mellan Modifierad Thorington, Schober och von Graefe
Bakgrund: Heteroforier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan?Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra.Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner.
Vardagliga icke-produktiva motoriska beteenden : förekomst och korrelation med sensation seeking
In everyday life we perform motor behaviours that have no apparent instrumental function. Are these correlated to sensation seeking and do they differ depending on what situations we are in? University students in Örebro (N=108), participated in the study. The participants were asked to fill out a double questionnaire containing the sensation seeking scale and another one for measuring non-productive motor behaviours. The non-productive motor behaviours were not correlated to the sensation seeking scale.
Fortlevnadsprincipen : En studie om dess inverkan på redovisningen
Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast Korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.
Rättshjälp i förvaltningprocessen. Om behovsrekvisitet i 7 § rättshjälpslagen.
Uppsatsen behandlar tillgången till, eller i många fall avsaknaden av, rättshjälp i förvaltningsprocessen. Särskilt utreds behovsrekvisitet i 7 § rättshjälpslagen i förhållande till förvaltningsprocessen. Vad innebär ?Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde?? i realiteten för den rättssökande? På vilka grunder beviljas rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål? Behovsrekvisitets betydelse och tillämpning studeras både med juridisk och empirisk metod. Den empiriska undersökningen analyserar ett antal domar från Förvaltningsrätten i Göteborg med ansats att utröna om det kan sägas råda någon Korrelation mellan förekomsten av olika kategorier av juridiska biträden och att den rättssökande når framgång med sin talan.
Det etiska företaget : Vad utmärker ett etiskt företag ur konsumentens synvinkel
Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast Korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.
Complications to strangles in horses presented at referral hostpitals
Kvarka är en smittsam luftvägssjukdom som drabbar hästar. Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi supsp. equi. Den klassiska symptombilden är feber, näsflöde (24-48 timmar efter feber) först tunt och klart sekret sedan mer tjockt samt svullna lymfknutor och svårigheter att svälja. De svullna lymfknutorna kan bilda abscesser som sedan kan spricka upp med varutträde.
Vd-ersättning : en empirisk studie av 43 börsnoterade företags bonusutdelningar
Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast Korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.