Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersÀttning kan vÀlja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, nÄgot privat assistansbolag eller sjÀlv anstÀlla sina personliga assistenter.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa Àmnet utifrÄn 4 olika frÄgestÀllningar:·         Vilken möjlighet till sjÀlvbestÀmmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vÀnskapsrelationer?·         Hur upplevs det Àr att ha andra relationer med assistent nÀrvarande?·         Vilka strategier anvÀnds för att den personliga assistansen ska fungera sÄ bra som möjligt i vardagen? I studien anvÀnds halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fÄnga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och tvÄ killar i Äldern 18-26 Är som alla har personlig assistans.  UtifrÄn tidigare forskning fokuserar studien pÄ sjÀlvbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande nÀr man har personlig assistans och pÄ funktionshindrades strategier i vardagen.

Bakgrund: Att skapa bra förutsÀttningar och ta hand om idrottstalanger Àr angelÀget i mÄnga lÀnder, sÄ ocksÄ i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för vÄra idrottsungdomar har varit satsningen pÄ idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bÀst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i VÀxjö Àven Àr de friidrottare som presterar bÀst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 Ärs Älder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG VÀxjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framÄt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthÄllighet). Antagningstesterna jÀmfördes med friidrottarens bÀsta prestation utförd som senior. En jÀmförelse gjordes Àven grengruppsvis.

SammanfattningBakgrund: Äldre Ă€r en vĂ€xande grupp i samhĂ€llet som Ă€r samtidigt sĂ„rbar ur ett hĂ€lsosynpunkt. Detta pĂ„ grund av de fysiologiska förĂ€ndringarna och förĂ€ndringarna i livssituationen. FörĂ€ndringarna i livssituationen sĂ„ som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka kĂ€nslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att framförallt belysa omrĂ„det upplevd ensamhet-hĂ€lsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har nĂ„gon relation till upplevelse av hĂ€lsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har nĂ„gon relation till upplevelser av hĂ€lsa och ensamhet.Metod: Ett frĂ„geformulĂ€r (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65Ă„r och uppĂ„t) frĂ„n TĂ€by kommun. Testpersonerna var besökare pĂ„ TĂ€by Seniorcenter.   FrĂ„geformulĂ€r fylldes i pĂ„ egen hand.

The internet has fundamentally changed the way people communicate. With all the information that we are sharing over the internet, and the ways which companies want to use our information, the importance of keeping our private information secure has increased. This thesis aims to discover what attitudes internet users have against privacy on the internet, and what ? if anything ? they are doing to protect their personal privacy.We distributed an online survey to internet users in the Stockholm area, and conducted three interviews with persons in our target population. The results of these studies show that people in general are very aware of privacy concerns on the internet, but that their attitudes toward how important personal privacy on the internet is, differ somewhat..

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frÄgor kring de nya personalkategorierna. UtifrÄn att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden Àr syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats Àr att ge en ökad förstÄelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för sjÀlva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger pÄ Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkÀt, med framförallt slutna pÄstÄenden men Àven tvÄ öppna frÄgestÀllningar dÀr resultatanalysen innehÄller bÄde en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmÀter den kÀnslomÀssiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekrÀftar tidigare forskning avseende kÀnnetecken förprofessionsyrken.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Syftet med denna studie var att titta pĂ„ kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika i en ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Detta gjordes genom en enkĂ€tstudie som besvarades av gymnasieungdomar i Ă„ldrarna 16-21 Ă„r. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det visar att den mest förekommande narkotikasorten som ungdomar provar Ă€r marijuana. Lindrigare stöldbrott, som snatteri, Ă€r enligt tidigare studier det vanligaste brottet.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Det rÄder en ökad tendens för den svenska smÄspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag sÄ att andelen obligationer och aktier tillsammans med utlÀndska vÀrdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhÄllande till risk. Ett förekommande problem Àr dock att hitta rÀttvisa mÄtt, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgÄngs utveckling i förhÄllande till marknadsportföljen varpÄ det krÀvs en förstÄelse för hur en tillgÄng eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avlÀsas ur mÄtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet stÀllas mot att enbart ha analyserat betavÀrdet för portföljen för att komma fram till lÀmpliga matematiska uttryck nÀr man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begrÀnsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utlÀndska aktietransaktioner samt tvÄ olika optionsstrategier kommer ocksÄ att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef Ă€r och hur en bra chef inom Ă€ldreomsorgen kan definieras. FrĂ„gestĂ€llningarna som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriĂ€rtĂ€nkande, intresse, makt eller Ă€r det personlig utveckling? Vad Ă€r det som driver en mĂ€nniska att arbeta som chef? För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, dĂ€r vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom Ă€ldreomsorgen. I vĂ„r resultatredovisning har vi bearbetat vĂ„ra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. VĂ„r analys Ă€r sammankopplad med ett humanistiskt synsĂ€tt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Arbetsmarknaden Àr stÀndigt under utveckling vilket stÀller krav pÄ anstÀllda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och vÀlmÄende. Syftet med studien var att undersöka om anstÀllda kan inneha arbetsengagemang under en lÀngre tid genom mÄluthÄllighet, alltsÄ om det finns ett samband emellan dem. AnstÀllda som besitter mÄluthÄllighet kan bli framgÄngsrika dÄ mÄluthÄllighet innebÀr att anstÀllda uthÄlligt arbetar mot mÄl. FramgÄngsrika kan Àven anstÀllda som innehar arbetsengagemang bli dÄ de besitter entusiasm, begeistring och kÀnslan av att vara fÀngslad i arbetet. UtbrÀndhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare pÄ Svenska arbetsplatser.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.