Med hjÀlp av en stor mÀngd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen vÀl beskriver vinden, bÄdeÄrs- och mÄnadsvis. Vidare anvÀnds variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för nÀrliggandepunkter ÀrWhittle. Dessutom skattas medelvÀrdesfunktioner för vindens tidsserier.

Med hjÀlp av en stor mÀngd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen vÀl beskriver vinden, bÄdeÄrs- och mÄnadsvis. Vidare anvÀnds variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för nÀrliggandepunkter ÀrWhittle. Dessutom skattas medelvÀrdesfunktioner för vindens tidsserier.

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.

Studien syftar till att bidra med information till att kunna konstruera material för mer komfortabla löpartights som inte orsakar skavsÄr vid löptrÀning. Diskussion om problem med chafing (som Àr det engelska ordet för skavsÄr frÄn klÀder) och hur det bÀst förebyggs pÄ löparsidor pÄ internet bekrÀftar att det Àr ett problem som löpare lider av. NÀr textil gnids mot hud motverkas rörelsen av friktion vilket leder till mekanisk nötning, Àr friktionen tillrÀckligt stor och upprepad kan det leda till chafing. Fukt ansÄgs vara en huvudorsak till ökad friktion och vanliga rekommendationer för att förebygga chafing var att bÀra trÀningsklÀder av material med god fukttransport samt insmörjning med vaselin av kÀnsliga omrÄden innan löpturen. Av litteraturstudier bekrÀftades att fuktig textil eller hud ökar friktionen dramatiskt.

Vid SSAB:s produktionsanlÀggning i LuleÄ Àr slutprodukten slabs, ett rektangulÀrt stÄlÀmne cirka elva meter lÄngt samt en och en halv meter brett. Dessa Àmnen tillverkas enligt kundens önskemÄl och har olika sammansÀttningar. Konkurrensen Àr hÄrd vilket innebÀr att det Àr viktigt för SSAB att stÄlet har de egenskaper som kunden efterfrÄgar. SSAB sÀkerstÀller att Àmnet uppfyller kundens krav genom att ta stÄlprover för analys. PÄ stÄlproverna mÀts olika materialegenskaper, den sÄ kallade inre kvaliteten, och de undersöks ocksÄ för att kontrollera att stÄlÀmnena inte innehÄller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas dÄ stÄlet stelnar.DÄ mÄnga legeringar löser sig lÀttare i det flytande stÄlet Àn i det stelnade innebÀr det att koncentrationen av dessa Àmnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har dÀrmed uppstÄtt.

Genom webbaserade enkÀter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkÀt genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), dÀr index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgÀnglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken mÀn, M= 39,6 Är, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 Är, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i smÄstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Bakgrund: IntensivvÄrdspatienter utsÀtts för en pÄfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium Àr en form av hjÀrndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vÄrdkostnader i form av förlÀngd vÄrdtid. Studier visar att trots att iva-delirium Àr vanligt förekommande inom intensivvÄrden sÄ missas tillstÄndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men anvÀnds vanligen i liten utstrÀckning inom svensk intensivvÄrd. Detta kan leda till att intensivvÄrdssjuksköterskor, utifrÄn personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vÄrda patienter med iva-delirium.

Allt mer behandling och vÄrd av patienter flyttas ut frÄn sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag fÄr cirka 22/100 000 invÄnare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rÀtt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tÀmligen kvalificerade arbetsuppgifter krÀvs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter dÄ allt sjukare personer vÄrdas i hemmet.

Med hjÀlp av en stor mÀngd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen vÀl beskriver vinden, bÄdeÄrs- och mÄnadsvis. Vidare anvÀnds variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för nÀrliggandepunkter ÀrWhittle. Dessutom skattas medelvÀrdesfunktioner för vindens tidsserier.

Prisutvecklingen pÄ smÄhus I Stockholms lÀn har varit kraftig under de senaste Ären. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms lÀn som genererar den högsta avkastningen pÄ eget kapital med hjÀlp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda pÄ hur de olika variablerna förhÄller sig till prisutvecklingen har vi anvÀnt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi dÀrefter fÄtt fram har speglat hur vÀl variablerna har haft samband med undersökningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att uppmÀrksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan sÄvÀl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lÀrare och idrottsledare och vilken syn har de bÄda grupperna pÄ sina respektive ledarroller? Att betingelserna Àr olika mÄste vi beakta. %09Mina frÄgestÀllningar Àr följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielÀrare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen pÄ den egna ledarrollen mellan gymnasielÀrare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09FrÄgorna som jag stÀllde till lÀrare respektive idrottsledare fanns pÄ tvÄ olika enkÀter med vardera ett tjugotal frÄgor.

Med hjÀlp av en stor mÀngd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen vÀl beskriver vinden, bÄdeÄrs- och mÄnadsvis. Vidare anvÀnds variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för nÀrliggandepunkter ÀrWhittle. Dessutom skattas medelvÀrdesfunktioner för vindens tidsserier.