Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rÀttigheten, personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sÀttet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgÄngspunkt i begreppet krÀnkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen Àr baserad pÄ en avvÀgning av begreppet mot viktiga samhÀllsintressen och kravet pÄ effektivitet inom kreditupplysningsomrÄdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns pÄ omrÄdet. Författarna har anvÀnt sig av Internet dÄ det Àr ett modernt sÀtt att tillhandahÄlla sig information.

Syftet med arbetet Àr att belysa de eventuella förÀndringar studenter pÄ polisutbildningen vid UmeÄ universitet genomgÄr. MÀnniskor, platser, behovet av att passa in och grupper pÄverkar oss hela livet och enligt vÄr mening har de flesta i vÄr umgÀngeskrets pÄ ett eller annat sÀtt förÀndrats sen dem kom in pÄ polisutbildningen. Vad anbelangar arbetets del om personlig utveckling Àr den avgrÀnsad till att endast undersöka den personliga utvecklingen hos polisstudenter vid UmeÄ Universitet, vi har ocksÄ bara riktat in oss pÄ studenter som gÄr i termin 4. I undersökningen har vi att anvÀnt av oss enkÀter bestÄende av 44 frÄgor som sedan slumpmÀssigt delats ut till 39 studenter. AngÄende de förÀndringar vi kunnat pÄvisa var vÄrt mÄl att sedan försöka koppla dem till olika teorier om grupper.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalytisk studie av kvÀllstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet Àr att undersöka hur s.k. ?invandrartÀta omrÄden?/förorter framstÀlls i kvÀllstidningarna under nÀmnda period samt att ge exempel pÄ hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillÄter sig avgrÀnsas genom att se till vad som skrivs om de förortsomrÄden som under aktuell period tillÄtit sig förknippas med ?problem?.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgÄ frÄn kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie pÄ semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i RosengÄrd, Malmö. Vid analysarbetet har vi anvÀnt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och sÄledes det resultat och den genomförda analysen frÄn intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhÄllande till hög arbetsbelastning, smÄ resurser och ett begrÀnsat handlingsutrymme.

Nikotin Àr vÀrldens tredje mest anvÀnda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut frÀmsta orsakerna till en för tidig död i hela vÀrlden. Minst 10 000 svenskar dör varje Är i förtid pÄ grund av rökning. Syftet med denna studie var att jÀmföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmÄga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i Äldrarna 27-56 Är varav 10 var rökare och 10 icke-rökare.

Sammanfattning Idrott som Àmne i högre utbildning Àr flervetenskapligt. En del av detta Àmne inom lÀrarutbildningen Àr av praktisk karaktÀr. Studien fokuserar pÄ hur en grupp idrottslÀrarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lÀrosÀten för idrottslÀrarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen Àr att specifikt ta reda pÄ hur idrottslÀrarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig fÀrdighet i idrott hos blivande idrottslÀrare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007.

Urbanisering och jordbruk har alltid varit sammankopplat, och urbanisering skulle inte varit möjlig utan jordbruk. Uppsatsen undersöker marknaden för Äkermark i storstadsregion som Stor-Malmö. Den första frÄgestÀllningen Àr i vilken utstrÀckning som avkastningsvÀrden kan förklara Äkermarkspriserna i en storstadsregion som Stor-Malmö. DÀrefter studeras det om Äkermarksprisernas kan relateras med andra faktorer som inte Àr relaterade till Äkermarkens avkastningsvÀrden. Studien har utifrÄn berÀkningar av korrelation mellan tillgÀnglig prisstatistik nÄtt fram till nÄgra intressanta resultat. Stor-Malmö utgör en betydande del av Sveriges mest bördiga odlingsregion Götalands södra slÀttbygder.

This essay is about personal assistance for persons with considerable intellectual disabilities.The purpose with the study is: to examine personal assistance for individuals, who can`t speakfor themselves, to examine how the individuals can determine and get influence into theirassistance and how they can get help with it, to examine the role of an representative inrelation to the serviceuserÂŽs assistance and examine if there are factors of gender in theinterviews.The chosen method is qualitative interviews.The interviews has been analysed through earlier research about personal assistance andtheoretical perspectives like: influence, integration and citizenship and discussed throughperspectives of social psychology.The main conclusions are: the influence the serviceusers can have is through persons whoknow them very well, the role of the representatives are indistinct, the serviceusers canÂŽtdetermine their assistance themselves and need help with it from relatives, representatives,personal assistants and managers, the persons who know the serviceuser intimately are best totransform the needs to assistance. The factors of gender, are that there are more men aspersonal assistants than in the care of elderly, and the representatives are mostly men. Thepersonal assistants appreciates the time they have for the serviceuser, the work can be lonelyand demanding..

Som ett sÀtt att bygga upp en vÀldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populÀrt bland investerare att ta positioner i rÄvarufutures, dÄ de historiskt har ansetts visa upp lÄg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar pÄ ett nytt förhÄllande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppÄt, till den grad att diversifieringseffekten av att hÄlla rÄvarufutures i sin portfölj kan vara förÀndrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angÄende vad som kommer att ske med korrelationen nÀr krisen Àr över och marknaden Äter har stabiliserats.

Det finns mÄnga som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmÀnt intresse om det samtidigt som anvÀndandet av personlig trÀnare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ nÄgra personliga trÀnares kÀnnedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den dÄ de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som anvÀndes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med Ätta olika licensierade personliga trÀnare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga trÀnare angÄende huruvida de lÀr ut om kost och om de hade nÄgon speciell del om just vegetarisk kosthÄllning.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent Àr bred. Den personliga assistansen mÄste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsÀttningar att leva sitt liv pÄ ett bra och meningsfull sÀtt. I yrkets utövning Àr det viktigt att det framgÄr vad som Àr brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rÀttigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spÀnnande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

Denna uppsats handlar om handledare pÄ ett fontÀnhus och hur de förhÄller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebÀr sjÀlvkÀnnedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhÄllningssÀtt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sÀtta grÀnser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig Ät beroende pÄ hur personlig/privat man som handledare vill vara. GrÀnsdragning Àr en del av arbetssÀttet pÄ fontÀnhuset. Att sÀtta grÀnser Àr viktigt dÄ man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.