I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Seniorboende är en ny boendeform för äldre, från 55 år och uppåt. Vilka faktorer går att urskilja i offentliga debatten när det gäller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar människor dit och hur upplevs boendet? En stor förändring för äldre var när kvarboendeprincipen hade sitt intåg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att människor inte längre kunde tvingas flytta ifrån sina hem när de blev gamla och sjuka. Under våra verksamma år inom äldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förändring i form av ädelreformens införande år 1992.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

Denna studie berör förtätning av ett redan bebyggt område i Uppsala och hur förtätning påverkar förhållandet till befintliga grönområden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder på en tillväxt med drygt 2000 invånare per år fram till 2030. Med den tillväxten krävs fler bostäder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgått en förändring. I stället för att som förr främst exploateras i periferin, växer och planeras numera staden även inåt genom förtätning. För att klara miljömål och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tätare genom bebyggelse och infrastrukturer.

Sammanfattning Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Man antar att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att därmed behöver renoveras mer än de yngre, eftersom de når förväntad livslängd först. Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the ?waiting-list?.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården.Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014.

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

AbstractEquality between donor and receiver, a study about equality in the Swedish aid politics 1960 ? 2000.Essay in political science, C-level, at Karlstads University, by Britt-Louise Orrmalm Karlsson. Spring 2006. Tutor: Hans Lödén.Sweden has a history as an official aid donor since 1950. The development cooperation has changed through the years in accordance to the Swedish policy and the politics.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions:How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits?How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls?What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable?I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.