Bakgrund: Organisationsförändringar blir allt vanligare i dagens föränderliga samhälle. Förändringar kan vara nödvändiga för att anpassa organisationer efter omgivningens utveckling. Det är företagets chefer som utformar förändringen för att uppnå en förbättrad situation. Ett mål kan exempelvis vara ett förbättrat arbetssätt hos personalen. Men förändringar inom ett företag kan många gånger vara svårt att genomföra eftersom det kan stöta på motstånd från personalen.Syfte: Syftet med studien är att beskriva den förändring som genomfördes inom företagsorganisationen Rydells Försäljning AB år 2008-2010.

Frågan om hur lärares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lärare. En ökad förståelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lärare måste kunna och vad lärarkompetens är, har fått en ny inriktning, inte minst nu när lärarutbildningen återigen ligger under lupp. Från att under flera årtionden främst ha handlat om att fastställa en kunskapsbas för olika lärare, där olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lärares eget vetande och deras möjligheter att lära i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning är att, med utgångspunkt från studenternas studiesammanfattningar och utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur lärarstudenterna utvecklar ett reflekterande lärande. De frågeställningar som lyfts i rapporten är följande: Vilka förmågor att reflektera över sitt eget lärande visar studenterna? Vilka Kopplingar finns mellan studentens eget lärande under inriktningens gång och den lärarroll som de successivt utvecklar? Går det att utifrån studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lärarstudenters reflektioner av sitt eget lärande och vad är det i så fall som skiljer dem åt? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lärande, främst när det gäller fokuseringen på lärarrollen men också beträffande hur de ser på sig själva och sitt eget lärande.

Denna studie är en undersökning vad gäller islandshästens energiförbrukning i tölt och galopp. Studien ska ge en bättre bild av hur vi anstränger våra hästar vid tävling och vid avelsbedömning. Studien ska också försöka kartlägga andningsfrekvensen i förhållande till stegcykeln i tölt. Med hjälp av hjärtfrekvensen kan man räkna ut mängden syre som krävs vid ett visst arbete. Energiförbrukningen mäts i mängden syre förbrukad under en viss sträcka. Idag vet man att energiförbrukningen sker enligt en U-formad kurva för gångarterna skritt, trav och galopp.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

Leax Mekaniska i Köping har ifrågasatt vilka utmaningar och potentiella problem de har i ett specifikt produktionsflöde. Målet med detta examensarbete var att identifiera potentiella problem och svårigheter i ett sådant flöde, och komma på tänkbara lösningar samt rekommendationer. Leax Mekaniska är inte ensamma om dessa problem. Inom all bearbetande industri har kraven ökat på bl.a. leveranssäkerhet, toleranser och produktkvalitet.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Stora förändringar har skett i vårt samhälle där globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smälts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhållande mellan världens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas från nationell till mellan- eller överstatlig nivå, och inom det kulturella området kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur märkas. En förändrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan städer, med krav på ständigt nya innovationer och kontinuerlig tillväxt. Många städer i västvärlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i många fall också sin identitet.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar.Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom Kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Informations- och kommunikationskanaler har ett stort inflytande vad gäller framgångsrikheten inom företag. Studier har visat att många organisationsförändringar resulterar i en negativ effekt på grund av bristande kommunikation. Anledningen kan vara att antingen för få eller för många kanaler används. Syftet med undersökningen var att bidra med beskrivande kunskap om vilka kommunikationskanaler som används internt inom företag. Undersökningen bidrog även med kunskap om vilka skillnader vad gäller användandet av informations- och kommunikationskanaler mellan större företag och mindre företag. Olika teorier beskrevs i ett teorikapitel som använts i undersökningens forskningsområde.