Uppsatsens syfte är att studera framställningar av manliga bibliotekarier i science fiction-litteratur, analysera vad dessa framställningar förmedlar för föreställningar om bibliotek och biblioteksverksamhet, samt att analysera de manliga bibliotekariernas Koppling till maskuliniteter. Titlarna som analyseras är fyra romaner; Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru, Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033, Jules Vernes Paris i tjugonde seklet, och Jasper Ffordes Uppslukad ? En fängslande historia om Torsdag Nesta, samt en podcast; Welcome to Night Vale och en tv-serie; Buffy ? the vampire slayer. Resultatet av analysen är att ett flertal av de valda titlarna ger enövervägande negativ bild av biblioteket som en exkluderande samhällsinstitution samt är vidarerelaterat till de sätt på vilka bibliotekarierna i de olika titlarna konstrueras som maskulina. Tre olika kategorier framkom särskilt tydligt under analysen; bibliotekarien som monster/mutant, bibliotekarien som sexuellt avvikande, och bibliotekarien som lärdomsgigant och väktare av kunskapen.

Denna c-uppsats är en fallstudie som behandlar barns språkutveckling i förskolan med Koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns språkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmänna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen på förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens språkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frågeställningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon Koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella Kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt Koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla avtrötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till låg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat baserar på 15artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras Koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vidlåg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression ochlåg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär..

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och framtidsperspektiv på designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av designprocessen samt angränsande ämnesområden.Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena.Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av designprocessen med en tydligare Koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången.Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser.Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ?design av produkter?.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Dr. Robert A. Pape publicerar 1996 boken Bombing to Win. Kvantitativa studier av 33 konflikter där luftstridskrafter använts har genomförts. Detta för att söka ett samband mellan lyckade respektive misslyckade slutresultat.

An ongoing discussion concerning the possibilities of universal classification based on phenomena rather than on research disciplines has been noticed. In order to discover if this was a limited discussion or the beginning of a major new field of research a study of citations was made using the database Web of Science. In addition, references of the works concerned were studied to find out where the ideas originated. The study of references shows that the ideas originate in a limited number of older published works, some of them well established in Information Science, some of them less generally known. The main ideas commonly used in Information Science are Ranganathan?s facet theories and the work of the Classification Research Group.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Den här studien har ett tudelat syfte där huvuddelen utreder vilka behov och syften två svenska möbelföretag har i att kommunicera produkters miljöprestanda idag. Delsyftet i studien var att se om de studerade företagen har användning för miljödeklarationer för sina syften och behov i produktkommunikationen. För att samla in empiri användes kvalitativa intervjuer. Utifrån en kategorisering av resultatet kunde materialet diskuteras tillsammans med utvalda kommunikativa begrepp samt rådande forskning som behandlar miljödeklarationen och relaterade ämnens Koppling till kommunikation.Av diskussionen framgick att företagen kommunicerar produkter främst utefter krav som ställs från kunden. Syftena med produktkommunikationen är att sändarna i kommunikationsprocessen förmedlar budskapet om bra produkter som framställs ur ett helhetsperspektiv på miljöarbetet.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig Koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I denna uppsats söker vi genom att jämföra en före detta kommunistisk auktoritär stat, exemplet Polen, med en före detta fascistisk auktoritär stat, exemplet Portugal, finna svar på om en socialistisk ideologi gynnas mer i ett före detta fascistiskt system samt, som en bifråga, om dessa stater genom sin historiskt starka Koppling till respektive ideologi påverkats i sin omvandling till moderna demokratier.Vi uppnår genom att komparativt studera länderna med inriktning på diktaturens art och medel, de religiösa Kopplingarna, övergångsstyret, systemförändringar efter revolutionerna och framför allt dagens partier och deras utveckling våra resultat.Genom arbetets gång kom vi fram till slutsatsen att någon skillnad mellan attityderna till en sccialistisk ideologi inte kunde kopplas till den auktoritära regimen, utan snarare är resultat av internationell påverkan och politiska strömningar bland befolkningen. En viss påverkan av regimtypen på demokratiseringsprocessen kan skönjas, men inte tillräckligt för att få entydiga resultat i denna uppsats..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek på rörlig samt total VD-ersättning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras även funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersättningens storlek. För att undersöka om VD-ersättning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjälp av regressionsanalyser för respektive år mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras på är de företag som i september 2009 var registrerade på Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap.Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersättning och lönsamhet kunde styrkas. Istället gavs indikationer om andra faktorer som påverkade VD-ersättningens storlek.