Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Arbetet handlar om trÀd i stadsmiljön, frÀmst allétrÀd. Arbetet visar pÄ problematiken kring trÀden och hur viktigt det Àr att anpassa rÀtt art till rÀtt plats, bÄde gÀllande stÄndort men ocksÄ gÀllande de andra förhÄllandena som spelar roll pÄ en vÀxtplats som utrymme bÄde ovan och under mark. Vegetation i stÀderna spelar en mycket stor roll. Vegetationen Àr Ärstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut Äret om. Syftet Àr att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av allétrÀd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall Àven beskriva hur vi kan skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet. Arbetet visar pÄ mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.

BÄde mÀnniskor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har kÀnt sig manade att lyssna pÄ dem, följa dem och tro pÄ dem. Jag har intresserat mig för vad det Àr som föranleder detta beteende, eftersom det Àr min fasta övertygelse att det styr vÄrt samspel med andra individer Àn idag, överallt och stÀndigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, dÀr vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll Àn andra, har jag utgÄtt ifrÄn begreppet hög social status (Àv. högstatus).

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

I de flesta rÀttssystem i vÀrlden kan en förövare stÀllas till ansvar endast dÄ denne Àr tillrÀknelig, eller med andra ord dÄ denne Àr tillrÀckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförstÄelse. Sverige Àr ett av vÀldigt fÄ lÀnder som gör avsteg frÄn denna princip, och Àven en person som vid gÀrningen var pÄverkad av en allvarlig psykisk störning mÄste ta sitt straffrÀttsliga ansvar. Den rÀttsliga sÀrstÀllningen ligger istÀllet vid pÄföljdsbestÀmningen dÀr möjligheten att dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd finns under vissa givna förutsÀttningar.Syftet med denna framstÀllning har varit undersöka rÀttspsykiatrisk vÄrd som pÄföljd för brott och dess straffrÀttsliga betydelse ur ett straffmÀtningsperspektiv, samt att uppmÀrksamma den problematik som finns kring den rÀttsliga hanteringen av psykiskt störda lagövertrÀdare. Var gÄr grÀnsen mellan vÄrd och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i pÄföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rÀttens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gÀrningsman och om sÄvÀl rÀttssÀkerhet som förutsÀgbarhet kan upprÀtthÄllas med den lagstiftning som finns idag.All tvÄngsvÄrd Àr som namnet visar ? en vÄrd som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bĂ„de mĂ€nniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmĂ€ltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pĂ„verkan pĂ„ skogen, som dock skiljde sig Ă„t betydligt mellan olika delar av landet.

Unwanted vegetation on the land of electric transforming stations is a problem, in the sense that it contributes to higher fire risks and also constitutes an obstacle for people performing maintenance operations at the station. Such unwanted vegetation is controlled using herbicides and mechanical measures. Since the use of herbicides implies environmental hazards, there is a need to find alternative ways of fighting the unwanted vegetation. Investigation into suitable plants for ground cover, trials in the greenhouse, trials in the field, soil analyses and compilation of experiences from similar trials are parts of this work. The paper also contains analyses of possible environmental benefits and economical gains. There is also a final discussion of some proposals regarding alternative weed controlling methods.

Att lufta biologiska bassÀnger vid ett avloppsreningsverk Àr en mycket energikrÀvande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras sÄ att den blir sÄ energisnÄl som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet pÄ utgÄende vatten. Regleringen bör dÄ ske vid flera punkter lÀngs med en bassÀng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanlÀggningen vid HimmerfjÀrdsverket utvÀrderats och ett försök till förbÀttring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanlÀggningen enbart bestÄr av en luftad del dÀr nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

BlÄsten i vÄra bostads- och grönomrÄden i de skÄnska slÀttomrÄdena har lÀnge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde lÀggas ner mer resurser pÄ att skapa lÀ. I jordbruksomrÄdena fÄr vinden fritt spelrum över slÀtten och i staden skapas turbulens och förstÀrkta vindar pÄ grund av trÄnga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i Àmnet lÀplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trÀdgÄrd. I litteraturstudien har jag gjort en vÀxtsammanstÀllning i form av en tabell. Syftet med tabellen Àr att den ska vara till hjÀlp vid vÀxtval till en lÀplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och bestÄr av ett jordbruk placerat i slÀttlandskapet söder om Lund i sydvÀstra SkÄne. PÄ platsen har de flesta trÀd försvunnit under de tvÄ senaste decennierna pÄ grund av almsjukan dÄ trÀdbestÄndet till största del utgjordes av almar.